Ersta Sköndal högskolas logotype

MENY

2019-11-11

Palliativ vård i hemmet kräver stora krav på kunskap och snabb omställning

Hemmet är ofta den trygga plats där människor vill vara i livets slut. Palliativ vård i hemmet ställer höga krav på sjuksköterskor och hur de bäst kan stödja varje enskild patient. I en ny studie har sjuksköterskor fotograferat sådant i vårdmiljön de själva anser är viktigt för dem i deras arbete.

Arbetet som sjuksköterska skiljer sig stort mellan att vårda någon i hemmet eller på ett sjukhus. För vårdpersonal i hemmet gäller det att kunna anpassa sig och hitta de bästa lösningarna efter de resurser som finns. I denna studie har sjuksköterskor som arbetar vid specialiserade palliativa hemsjukvårdsteam fotograferat sådant de själva anser är viktigt för dem i deras arbete.

–Man tänker nog att vård är vård var den än sker, men så är det inte. Vid vård i hemmet blir sjuksköterskan mer en gäst och patienten får mer auktoritet. Det ställer både stora krav på kunskap och krav på snabb omställning mellan olika hem för vårdpersonalen. Därför är detta projekt viktigt för att kunna se hur sjuksköterskorna arbetar i privata hem hos svårt sjuka patienter och deras familjer. De fotografier som togs har använts som analytisk utgångspunkt för intervjuer med var och en av sjuksköterskorna, säger Anette Alvaeiza, professor i palliativ vård vid Ersta Sköndal Bräcke högskola.

I analysen av intervjuerna kan man se att sjuksköterskorna använde flera olika sätt för att utföra sitt arbete i hemmen. Ur analysen togs fyra teman fram, här kallade strategier, som sjuksköterskor använde sig av i sitt arbete i patienternas privata hemmiljö. De fyra strategierna kan kort beskrivas som följande:

  • Sjuksköterskorna arbetade konstant med att anpassa sitt sätt att handla och agera i bemötandet beroende på villkoren i varje unikt hem. Det kunde handla om hur de kommunicerade, om de använde skoskydd eller tog av skor och hur de kunde röra sig i hemmet.
  • Sjuksköterskorna var inriktade på att stödja både patienten och närstående för att finna balans mellan egenvård, oberoende och säker vård. De arbetade med utbildning och att lära ut vissa vårdhandlingar, och för det behövdes tillit och ömsesidigt förtoende.
  • I sitt dagliga arbete guidade sjuksköterskorna patienter och närstående fram mot och igenom fysiska och praktiska förändingar i hemmet som var nödvändiga för att kunna genomföra vård i hemmet under livets sista tid. De var väl medvetna om att dessa förändingar kunde vara mycket känliga och svåra att acceptera, då de dels blev ett tecken på att sjukdomen förvärrats, dels ett ingrepp i det allra mest privata hemma.
  • Sjuksköterskorna använde medvetet tiden då de förflyttade sig mellan olika hem till att reflektera kring de möten de haft under dagen samt förbereda sig på kommande möte i nästa hem. De menade att just detta var stärkande och viktigt för dem och de såg det som en stor fördel jämfört med tidigare erfarenheter från arbete inom slutenvård. Dock kunde just förflyttningen med bil också innebära en hel del frustration, då exempelvis köer eller svårigheter att hitta parkering tog deras tid från patienter som väntade på besök och behövde dem.

– Resultatet visar tydligt att vård i privata hem kräver strategier och specialkompetens. Sjuksköterskorna gav många exempel på hur de fick anpassa sitt beteende och vårdaktiviteter. Resultatet kan användas i sjusksköterskeutbildningen både på grund och avancerad nivå och som guidning för nyutbildade sjuksköterskor som är intresserade av att arbeta inom palliativ hemsjukvård för att guida det framtida arbetet för nya sjuksköterskor. Resultatet kan hjälpa oss att få hemsjukvården att fungera så bra som möjligt för både patienter, deras familjer och vårdpersonal, säger Anette Alvariza.

Studien har gjorts i två större städer i Sverige med hemsjukvårdsteam bestående av sjuksköterskor, fysiologer, sjukgymnaster och socialarbetare. Patienterna var vuxna från 18 år och uppåt med livshotande sjukdomar och komplex vård. Författare till studien är förutom Anette Alvariza, Maria Mjörnberg, masterssjusköterska i palliativ vård och utbildad vid Ersta Sköndal Bräcke högskola och Ida Goliath, docent, Karolinska intitutet.

För mer information om studien, kontakta Anette Alvariza.

Ta del av studien Palliative care nurses’ strategies when working in private homes—A photo‐elicitation study här.

Senast uppdaterad: 2019-11-11.

Kontakt

Ersta Sköndal Bräcke högskola
info@esh.se 
Tel +46 8 555 050 00

Campus Bräcke
Diakonivägen 10A
Box 21062, 418 04 Göteborg   

Campus Ersta
Stigbergsgatan 30
Box 11189, 100 61 Stockholm

Campus Sköndal
Herbert Widmans väg 12
Box 441, 128 06 Sköndal

FAKTURAADRESS
Ersta Sköndal Bräcke högskola AB
FE1208-PAA06101 Scancloud
SE-831 90 ÖSTERSUND

E-faktura mejlas till:
esbh@pdf.scancloud.se.

Följ oss på sociala medier

Copyright © 2019 Ersta Sköndal Bräcke högskola. Alla rättigheter reserverade