Vårdkvalitet under sista levnadsveckan

Introduktion

Ungefär 91 000 människor dör varje år i Sverige och ca 80% av alla dödsfall är vad vi kallar förväntade, dvs icke plötsliga (Socialstyrelsen 2010). Patienter i livets slut vårdas och dör inom många olika vårdformer, tex akutsjukhus, geriatriska kliniker, vård och omsorgsboenden, palliativa enheter samt inom specialiserad och allmän hemsjukvård. Den största andelen patienter dör inom akutsjukvården (ca 40%) samt inom vård och omsorgsboenden (ca 40-50%). Ungefär ca 7-8% dör vid specialiserade palliativa enheter. (Lundström et al. 2011) I enlighet med svensk lag ska alla patienter i livets slut garanteras likvärdig och säker behandling och vård oberoende av sjukdom och vårdplats (SOU 2001:6).

För att försäkra kvalitet och förbättring av vård som ges i livets slut används allt oftare identifierade kvalitetsindikatorer. Enlig Socialstyrelsen definition är ” En kvalitetsindikator ett mått som speglar kvaliteten och som kan användas som underlag för att förbättra verksamheten samt för öppen redovisning av vårdens och omsorgens kvalitet” (Socialstyrelsen 2009). I Sverige finns idag omkring 90 kvalitetsregister innehållande kvalitetsindikatorer som möjliggör monitorering och utveckling av vårdkvalitet samt forskning (Martinsson 2012). Svenska palliativ registret etablerades 2005 som ett nationellt kvalitetsregister med det specifika syftet att förbättra vård i livets slut genom att identifiera områden inom vilka vårdkvalitén kan förbättras. Registrering i registret sker efter patientens död och avser att reflektera kvalitén av vården under patientens sista dagar i livet. Årliga rapporter från registret (Svenska palliativ registret 2010, 2011) visar att det finns potential för förbättring av vården i livets slut framför allt inom vårdformer som inte utför specialiserad palliativ vård. Kvalitetsindikatorerna i Svenska palliativ registret är utvecklade utifrån kriterier för hög vårdkvalitet i livets slut, baserade på 12 principer för ”en god död” som presenteras i riktlinjer som framtagits av British Geriatric Society (2006). Registret har testats i Sverige vid olika inom olika vårdformer och organisationer och reviderats med ändring av innehållande frågor efter synpunkter.

Syfte

Syftet är att undersöka sambandet mellan kvalitetsindikatorer för vård under sista levnadsveckan samt att öka förståelsen för mönster mellan dessa indiktatorer i en generell population.
1) Hur ser sambanden ut mellan kvalitetsindikatorer för vård under sista levnadsveckan?
2) Är dessa samband konsistenta för olika grupper av personer och plats för död, eller förekommer det olika profiler av indikatorer. Om så är fallet, vad predicerar de olika profilerna?
3) I vilken omfattning kan dessa indikatorer användas för att utvärdera kvalite av vård nära döden?

Studiens betydelse

Studiens resultat förväntas kunna bidra med kunskap möjliggör utveckling av vården och att alla patienter i livets slut får likvärdig vård och säker behandling oberoende av sjukdom och vårdplats. Resultaten kan också bidra till fortsatt utveckling av Svenska Palliativregistret och klargörande av kvalitetsindikatorer för vård under sista levnadsveckan.