Ersta Sköndal högskolas logotype

MENY

Studieteknik

Inledning

Att studera på högskola eller universitet kräver att man själv tar ansvar för sina studier på ett helt annat sätt än i grundskolan och gymnasiet. Studietakten och mängden litteratur är större och den schemalagda tiden mindre. Hur mycket schemalagd tid och hur mycket kurslitteratur som ingår varierar beroende på vad du studerar. En stor del av din lediga tid ska användas till självstudier. Studerar du på heltid ska du se det som ett heltidsarbete, d.v.s. 40 timmars arbete i veckan.

Du förväntas att själv ta ansvar för dina studier och att studera på egen hand kräver självdisciplin, motivation och planering. För att få en så effektiv inlärning som möjligt och förhindra negativ stress måste du planera dina studier. Den studieteknik som du använder dig av är avgörande för ditt studieresultat. Bra studieteknik handlar till stor del om att planera vad du ska göra, när du ska göra det och var.

Olika människor lär sig saker på olika sätt, d.v.s. har olika lärstilar. De råd som finns i denna guide är allmänna och passar därför inte in på alla.

Att planera sina studier

Avsätt tid för att göra en individuell studieplanering där du sätter upp såväl kortsiktiga som långsiktiga mål för dina studier. Gör en veckoöversikt där du för in de olika delmål som du har i din kurs och gör en långsiktig planering där allt ingår som du ska ha gjort när kursen är klar. Om du har flera mindre delmål känns kraven mer överkomliga. Gör en disposition över föreläsningar, seminarier, grupparbeten, litteraturinläsning, tentamensläsning m.m. Var självkritisk och realistisk när du planerar, ofta tar saker längre tid än vad man tror. Se till att du får en rimlig och jämn studiebelastning över hela året. Studieplaneringen är till för att hjälpa dig att nå ditt mål men självfallet måste du kunna ändra i den om förutsättningarna förändras. Glöm inte bort att också planera in tid för ditt sociala liv utanför studierna.

Glöm inte heller bort att följa upp hur du lyckats med att följa din studieplanering. Vad har du klarat av och vad har inte blivit gjort? Om du inte lyckats följa studieplaneringen måste du analysera varför du har misslyckats. Kanske har du varit alltför optimistisk och överskattat vad du hinner med att göra.

Skriv en studiedagbok där du sammanfattar vad du lärt dig varje dag, gärna i punktform. Titta på föregående dags anteckningar och förhör dig på vad du lärt dig. Det är ett smart sätt att repetera. Reflektera också över vilken studieteknik du har. I studiedagboken kan du skriva upp när och var du studerade och hur det gick. Efter en tid kan du urskilja ett mönster i dina studier. Var det något som drog bort din uppmärksamhet från böckerna? Lär dig att undvika fällorna.

När på dygnet pluggar du bäst? Pröva dig fram. En del pluggar bäst på förmiddagarna eller eftermiddagarna, andra runt midnatt. Vilken studiemiljö fungerar bäst för dig? Det kan vara hemma, på biblioteket eller på någon annan plats. Störs du av ljud? Pluggar du bättre om du har musik på i bakgrunden? Vilken belysning fungerar bäst för dig? Försök att hitta en plats där du trivs och där du kan plugga ostört.

Plugga helst i korta pass eftersom minneskapaciteten är bäst i början av ett arbetspass. Man klarar inte av att vara koncentrerad hur länge som helst. Läs intensivt i 40-45 minuter och ta sedan en paus. Rör på dig, drick eller ät något. Öppna fönstret eller gå ut ta lite frisk luft.

Undvik flyktbeteenden, d.v.s. att förhala studierna genom att sätta igång med något annat som att diska, städa eller fika med kompisar. Sätt upp mål och räkna ut hur mycket du måste göra varje dag för att nå målet. Först när du har gjort det som du ska göra kan du ägna dig åt andra saker. Belöna dig själv när du klarat av ett tungt läspass med att göra något trevligt.

Ta kontakt med andra studenter som läser samma kurs och samarbeta med dem. Träffas för att diskutera föreläsningar och kurslittertur. Jämför era anteckningar och diskutera sådant som ni inte förstått. Många tycker att det lättare att tentamensläsa i grupp än enskilt.

Att ha en positiv attityd till sina studier är det viktigaste för att lyckas. Kom ihåg att den kunskap som du skaffar dig inte bara är att minnas saker inför tentamen utan att du skapar kunskap och förmåga att se mening och sammanhang i det du lär dig. Det är lättare att lära sig saker som man tycker är roliga och meningsfulla. Försök att hålla motivationen uppe även om du läser ett avsnitt som inte intresserar dig och som verkar meningslöst. Istället för att tänka ”jag läser detta för att jag måste”, tänk istället ”det här kommer jag ha nytta av i framtiden i mitt yrkesliv”. Försök att se nyttan av allt det du läser i ett längre perspektiv.

I din studiesituation ingår självfallet även din hälsa. Äter du regelbundet och näringsriktigt? Får du tillräckligt med sömn? Motionerar du regelbundet? Kopplar du av med familj och vänner? Om du missköter dig kommer dina studier att bli lidande.

Lästeknik

Att läsa kurslitteratur är något helt annat än att läsa skönlitteratur. När du läser en skönlitterär bok följer du en händelse från början till slut, du läser boken från första sidan till sista. Att läsa kurslittertur däremot kräver en helt annan teknik. Börja med att läsa bokens omslag. Fortsätt sedan med innehållsförteckningen för att se hur boken är indelad och vad de olika kapitlen handlar om. Läs sammanfattningarna av kapitlen om boken har sådana. Fortsätt med att bläddra igenom hela boken för att bekanta dig med den utan några krav på att du måste förstå innehållet. Fundera över vad du redan kan om det som boken behandlar. Läs sedan ett kapitel i taget. Gör en paus efter 40-45 minuter. Skriv en sammanfattning av och kommentarer om kapitlet du läst. Läs texten utifrån dina behov och var kritisk när du läser. Reflektera över det du läst genom att sätta in det i ett större sammanhang och dra slutsatser. Koppla litteraturen till dina föreläsningsanteckningar så att de kompletterar varandra.

Om det är din egen bok som du läser kan du göra understrykningar och markeringar direkt i texten. Understrykningar tvingar dig att ta ställning till det du läser. Gör inte för mycket understrykningar, det du stryker under ska vara det väsentliga i texten. Är det en lånebok så gör du istället anteckningarna på ett papper eller i din dator.

Glöm inte bort att repetera. Repetition är mycket viktigt för inlärningen. Istället för att slå igen boken när du läst klart för dagen bör du avsätta några minuter i slutet av läspasset till att repetera det du just har läst.

Du måste också lära dig att prioritera det du läser. Från gymnasiet har många med sig vanan att läsa allt. Vid högskole- och universitetsstudier kan du inte fokusera lika mycket på alla detaljer och alla kapitel i en bok. Lägg inte onödigt mycket energi på mindre viktiga saker utan fokusera på det som är viktigt.

Föreläsningar

Förbered dig inför föreläsningen. Ta reda på vad den ska handla om och skumma igenom den kurslitteratur som behandlar området. Då känner du till ämnet och är bekant med begrepp och terminologi. Genom att förbereda dig vet du vad som kommer att tas upp och kan be föreläsaren att förklara sådant som du haft svårt att förstå. Försök att alltid ligga ett steg före i kursen. Om föreläsaren tar upp sådant som inte finns med i kurslitteraturen så märker du det. Är du väl förberedd inför en föreläsning är det också lättare att anteckna och lyssna samtidigt.

Försök att under föreläsningen koppla ihop det du hör med sådant som du redan kan. Anteckna nyckelord och stolpar. Försök inte att skriva ned allt som föreläsaren säger. Det hinner du inte med och du tappar snart bort dig. Anteckna lagom mycket. Kopiera inte heller allt som läraren skriver på vita tavlan utan anteckna dina egna reflektioner. Vilka är föreläsarens bärande idéer? Finns det några mönster eller strukturer? Var aktiv och följ med i föreläsningen och ställ frågor.

Det finns flera goda skäl till att anteckna under föreläsningar; det hjälper dig att minnas bättre, du kan lättare koncentrera dig på vad föreläsaren säger, det ökar din förståelse och dina anteckningar blir ett viktigt komplement till kurslitterturen som kan användas vid tentamensläsningen.

Det finns ett flertal olika anteckningstekniker. Många utav dessa går ut på att anteckna så visuellt som möjligt. Det blir lättare för hjärnan att komma ihåg om du använder olikfärgade pennor och ritar bilder och diagram. Färgpennor kan också hjälpa dig att få en bättre uppdelning och struktur på dina anteckningar.

Efter föreläsningen tänker du igenom föreläsningen och vad du lärt dig, skriver en sammanfattning och förhör dig själv. Renskriv dina anteckningar och fyll ut luckor där du inte hann med att skriva ned allt.

Kom alltid ihåg att skriva datum, föreläsarens namn, kursens namn och föreläsningens rubrik på dina anteckningar. Numrera varje blad och spara dina anteckningar i en pärm med register för varje ämne.

Tentamen

Att plugga dag och natt inför en tentamen är ingen bra idé. Det blir väldigt stressigt och dina kunskaper ”fastnar” sämre. Genom en bra studieplanering slipper du tokplugga inför en tentamen. Att sitta uppe och plugga sista natten före en tentamen är inte effektivt. Om du får för lite sömn under natten och blir för trött så minns du ändå inte vad du lärt dig.

Praktiska råd inför tentamen

  • Var väl förberedd.
  • Var utvilad. Natten före tentamen ska du inte plugga utan sova.
  • Ät en ordentlig frukost.
  • Se till att komma i tid. Ta hellre en tidigare buss än en som kommer strax innan tentamens början.
  • Ta med dig något att äta om det är tillåtet. Godis eller frukt ger dig energi.
  • Gå först igenom samtliga tentamensfrågor för att få en helhetsbild av tentamen.
  • Titta på frågans exakta formulering och tänk efter vad det är läraren vill att du ska göra. Det är skillnad på att beskriva, förklara eller diskutera något. Svara inte på sådant som inte efterfrågas.
  • Gör en tidsplanering så att du hinner med alla frågor och även har tid i slutet av tentamen för att kontrollera dina svar.
  • Se vilka frågor du kan svara på direkt och vilka som kräver lite mer arbete. Börja med de enklare frågorna och spara de svårare till sist, då slipper du förlora poäng på sådant som du kan om du hamnar i tidsnöd och inte hinner svara på alla frågor.
  • Ha ett kladdpapper till hands där du kan skriva upp saker som du kommer på efterhand och som du inte får glömma bort längre fram i tentamen.
  • Utnyttja tentamenstiden.

Sammanfattande råd

I vår bibliotekskatalog kan du hitta böcker om studieteknik och hur man lyckas med sina studier.

För dig som vill lära dig mer rekommenderar vi den kurs i studieteknik som Mittuniversitetet har på sin hemsida, ”Förbättra din studieteknik”länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Till slut några sammanfattande råd:

  • Se dina studier som ett arbete.
  • Var målinriktad och självdisciplinerad.
  • Planera dina studier och skapa rutiner.
  • Plugga inte för länge åt gången. Det är bättre att plugga många och korta pass.
  • Förbered dig inför föreläsningarna, var aktiv och anteckna under föreläsningarna och renskriv dina anteckningar efteråt.
  • Det är normalt att det tar ett tag innan man förstår allt. Bli inte stressad om du inte förstår allt på en gång.
  • Diskutera avsnitt som du tycker är svåra med dina studiekamrater.
  • Skaffa dig en studiekamrat att plugga tillsammans med och som kan fungera som bollplank och stöd i dina studier.
  • Tänk på helheten och tappa inte bort dig i detaljer
  • Ta hand om dig själv. Ät rätt, motionera och vila när du behöver
  • Hitta en balans mellan dina studier och ditt sociala liv.

Lycka till med dina studier!

Senast uppdaterad: 2015-12-02.

Kontakt

Ersta Sköndal Bräcke högskola
www.esh.selänk till annan webbplats
info@esh.se 
Tel +46 8 555 050 00

Campus Bräcke
Diakonivägen 10A
Box 21062, SE-418 04 Göteborg   

Campus Ersta
Stigbergsgatan 30
Box 11189, SE-100 61 Stockholm
Fax: +46 8 555 050 60

Campus Sköndal
Herbert Widmans väg 12
Box 441, SE-128 06 Sköndal
Fax: +46 8 555 051 65

Copyright © 2017 Ersta Sköndal Bräcke högskola. Alla rättigheter reserverade