Ersta Sköndal högskolas logotype

MENY

Illustration: Sara Rystedt

Polisanmälan som kommunikationsmedel mellan vuxna

– Jag pekar ut ett område där barn kan få det annorlunda om vi vuxna ser vad vi håller på med, säger Anne-Lie Vainik.

Anne-Lie har i sin avhandling ”Polisanmälningar i grundskolan” studerat polisanmälningar och intervjuat rektorer om anmälningar som rör hot, våld och förolämpningar bland barn som inte fyllt 15 år. Fokus är på de barn som utfört handlingarna och utgångspunkten är att tillämpningen av polisanmälningar i grundskolan har blivit vanligare de senaste 30 åren.

Det var när Anne-Lie arbetade inom polisen med barn som blivit brottsutsatta av andra barn som hon upptäckte att det kom in många polisanmälningar från grundskolan och hon reagerade på att barnen, vars handlingar polisanmälts, var så unga. Anne-Lie såg att det handlade om komplicerade relationer i en komplex miljö, med många aktörer, inblandade som hon ville studera närmare.

I sin avhandling belyser Anne-Lie hur grundskolor använder sig av polisanmälningar i samband med ordningsproblem.

– I flera fall polisanmäler skolan barns handlingar eftersom de vill att deras tidigare anmälningar till socialtjänsten ska tas på allvar – de behöver hjälp för att kunna hjälpa ett barn. Fast ett barn som blivit polisanmält definieras ju i och med anmälan inte enbart som ett barn som behöver stöd, utan även som brottsling. Det kan påverka dels hur vuxna fortsatt betraktar barnet men också hur barnet ser på sig självt.

Det händer också att föräldrar polisanmäler andras barn när deras egna barn utsätt för mobbning och de upplever att inget görs från skolans sida. Det finns en anmälningsskyldighet för skolan till socialtjänsten om barn misstänks riskerar att fara illa, men det finns ingen skyldighet att göra polisanmälningar. Det finns däremot ett utlåtande från justitieombudsmannen, sent 1990-tal, som säger att det främst är skolans eget uppdrag att hantera ordningsproblem och att det näst efter det är socialtjänstens ansvar. Ett barn som bråkar och slåss ofta i skolan kan behöva socialtjänstens stöd. Eftersom barnen är under 15 år så går polisanmälan i alla fall alltid vidare till socialtjänsten.

Rektorerna i studien ser olika på saken. Medan vissa rektorer aldrig skulle drömma om att polisanmäla till exempel en åttaåring menar andra rektorer att ett brott ute i samhället även är ett brott i skolan och därför ska allt som kan misstänkas vara brottsligt polisanmälas. Flera rektorer polisanmäler med motiveringen att det är brottsförebyggande, men det är något som vi enligt Anne-Lie inte vet om det stämmer.

Anne-Lie menar att polisanmälningarna i flera fall egentligen är ett uttryck för en frustration över socialtjänstens arbete från skolans sida. Hon har tolkat just de polisanmälningarna som ett försök till kommunikationsmedel mellan skola, socialtjänst och familj.

— Rektorerna som gör sådana anmälningar säger att de inte har den effekt som de önskar men att de gör anmälningarna i alla fall.

För Anne-Lie var det frågor som ”vad är det som gör att vi tittar på barns handlingar ur ett brottsperspektiv i större omfattning än tidigare i skolan och vad tänker man sig att polisanmälningarna ska leda till?” som ledde fram till hennes studie. Framöver vill Anne-Lie titta närmare på om polisanmälningarna är brottsförebyggande eller inte, men även vad polisanmälningarna har för effekter för barnen.

Den 7 april kl. 10:15 – 12:00 disputerar Anne-Lie på Linnéuniversitet i Växjölänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Senast uppdaterad: 2017-03-27.

Kontakt

Ersta Sköndal Bräcke högskola
www.esh.selänk till annan webbplats
info@esh.se 
Tel +46 8 555 050 00

Campus Bräcke
Diakonivägen 10A
Box 21062, SE-418 04 Göteborg   

Campus Ersta
Stigbergsgatan 30
Box 11189, SE-100 61 Stockholm
Fax: +46 8 555 050 60

Campus Sköndal
Herbert Widmans väg 12
Box 441, SE-128 06 Sköndal
Fax: +46 8 555 051 65

Copyright © 2017 Ersta Sköndal Bräcke högskola. Alla rättigheter reserverade