Ersta Sköndal högskolas logotype

MENY

Framgångsrik internationell konferens om civilsamhällesforskning

28 juni–1 juli 2016 stod Ersta Sköndal högskola värd för den internationella ISTR-konferensen om civilsamhällesforskninglänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. Konferensen genomförs vartannat år på olika platser i världen och är den viktigaste mötesplatsen för akademiker och praktiker med intresse för det civila samhället. Konferensens tema var civilsamhället i förändring: ”The Third Sector in Transition: Accountability, Transparency, and Social Inclusion”. Drygt 800 deltagare från ett 60-tal länder deltog.

Föreningen ISTR (International Society for Third Sector Research) har som uppgift att sprida kunskap och främja forskning om det civila samhället. Sedan ISTR bildades 1992 har en av organisationens främsta insatser varit att vartannat år anordna en mångvetenskaplig internationell konferens. Dessa konferenser utgör en central del i det nätverk av forskare världen över med intresse för frågor och fenomen som har bäring på det civila samhället. Inför 2016 års forskarmöte gjordes en utlysning 2013 där olika lärosäten kunde ansöka om att få bli värd. Ersta Sköndal högskola och Avdelningen för civilsamhällesforskning fick uppdraget.

Det övergripande syftet med de konferenser som anordnas av universitet och högskolor i samarbete med ISTR runt om i världen är att:

  • befästa civilsamhällesforskningen i ett globalt sammanhang,
  • skapa en internationell och mångvetenskaplig arena för presentation och spridning av ny och angelägen civilsamhällesforskning,
  • möjliggöra skapandet av nya och förstärkandet av redan befintliga forskarnätverk,
  • bidra till ökad mobilitet inom det aktuella forskningsfältet, och
  • främja kontakter och samarbeten mellan olika akademiska institutioner och discipliner samt mellan forskare och praktiker.

”Call for papers” gick ut i maj 2015. I anslutning till detta ”call” inkom omkring 800 förslag till så kallade paper-presentationer, paneler och runda-bordssamtal. Drygt 550 förslag blev godtagna och kom sedan att presentas vid konferensen.

Konferensen utgör en arena för både seniora och juniora forskare världen över. Den sistnämnda gruppen har alltefter hand blivit allt större. Det så kallade PhD Seminar för enbart doktorander och deras avhandlingsprojekt som ISTR försöker arrangera i anslutning till varje internationell konferens spelar här en stor roll. Vid denna så kallade förkonferens i Stockholm deltog 51 doktorander från 26 länder, däribland fyra från Sverige. Under ett par intensiva dagar stöttes och blöttes vars och ens avhandlingsprojekt i olika undergrupper med kvalificerad handledning från seniora forskare, från ett flertal länder. Till detta arrangerades gemensamma samlingar med föreläsningar.

Genom att stå som värd för ISTR-konferensen fick vi en ovanlig möjlighet att visa upp en svensk/skandinavisk samhällsmodell där det civila samhället utgör en fundamental och väl integrerad del i det större samhällsbygget. Från svensk civilsamhällesforsknings sida fick vi naturligtvis också en särskild möjlighet att bidra till att utveckla och förstärka såväl pågående som framtida samarbeten och utbyten mellan både forskare och forskningsmiljöer inom den internationella civilsamhällsforskningen.

Konferensens grundupplägg bestod av 15 parallella sessioner som pågick samtidigt under de fyra konferensdagarna och där forskarna presenterade sin forskning. Samtliga dessa sessioner genomfördes i Ersta diakonis respektive ESH:s lokaler. Plenarföreläsningarna ägde rum på Hotell Rival vid Mariatorget på Södermalm samt på Norra Latin i Stockholms city, där ledande forskare inom fältet framträdde och där avsikten också var att nå en bredare publik.  Tre plenarföreläsningar genomfördes, dels i form av en nordisk panel, dels med två internationellt välrenommerade forskare, Stanley Katz och Theda Skocpol.

Allt efter hand har en lite större grupp av praktiskt verksamma personer, med ett genuint intresse för civilsamhället och den forskning som pågår, kommit att delta i dessa konferenser. Vid Stockholmsmötet kom vi som arrangörer att speciellt uppmärksamma denna grupp och arbetade målmedvetet på att före och under konferensen skapa arenor för möten mellan forskning, civilsamhälle och offentlig sektor. Konferensen kom att på detta sätt förstärka och skapa nya kontakter mellan akademi och praktik, inte minst ur ett svenskt perspektiv. Omkring 60 praktiskt verksamma personer i civilsamhället kom att delta i intensiva ”lotsningsprogram” som var ett samarbete mellan högskolan och ett antal ideella organisationer genom nätverket
Ideell Arena.

Konferensen blev mycket framgångsrik till både form och innehåll. Det var betydligt fler deltagare än vad som någonsin tidigare varit med – 820 personer.

Här följer en sammanfattning av några av de teman och presentationer som gjordes och som kan vara speciellt angelägna ur såväl ett svenskt perspektiv i allmänhet som i ett civilsamhälle-/politik-perspektiv.

En fortgående professionaliseringsprocess

Vid konferensen diskuterades hur Västvärlden och inte minst de västeuropeiska länderna alla tycks vara inne i processer där tidigare ideellt inriktade organisationer i allt högre grad kommer att likna så kallade non-profitorganisationer, i den mening att organisationerna får en tydlig utförarkaraktär och agerar som professionella utförare. Detta medför ofta en ny balans mellan professionella/anställda och ideellt verksamma till de förras fördel.

Genusfrågan och jämställdheten

I forskarvärlden finns ett tydligt ökat intresse för genusfrågor, inte minst kopplat till jämställdhet. Detta manifesterades också vid forskarmötet i Stockholm. Från att ha varit märkvärdigt frånvarande, med tanke på den tydliga könsuppdelning och olika typer av könsdominans som ofta karaktäriserar civilsamhällets organisationer, verksamheter och insatser, så växer intresset. En central frågeställning rör naturligtvis om och i så fall hur stora delar av ”kvinnokampen” tagit sin startpunkt och haft sina kraftcentra inom det civila samhället. En annan är hur samspelet mellan stat/välfärdsstat och civilsamhället utformats/utformas i dessa frågor och en växande frågeställning rör hur man handskas med dessa frågor inom organisationerna.

Internet och sociala mediers ökade betydelse för och i civilsamhället

Självklart betonades vid konferensen internet och sociala medias ökande roll och inflytande på det civila samhället, dess organisationer, verksamheter och insatser. Aktuell forskning pekar mot att de nya kommunikationskanalerna till en del är på väg att omstöpa både grundläggande betingelser för ideella organisationer och de konkreta verksamheterna och insatserna.

Välgörenhet och filantropi som växande fenomen

Det här är inte bara ett växande och synnerligen nygammalt konkret fenomen i Västvärlden, utan också ett starkt växande forskningsområde, inte minst i Europa. De här två inriktningarna har alltid stått starka i den anglo-amerikanska traditionen, där varken medborgare eller politiker sett några avgörande politiska bekymmer eller problem med dessa former av verksamhet, utan
tvärtom omfamnat dem. Detta har också gällt för den amerikanska forskningstraditionen inom området. I den svenska och nordiska folkrörelsetraditionen har de däremot betraktats som enkom historiska fenomen och närmast behandlats med beröringsskräck. I den samtida europeiska civilsamhällesforskningen tar en sådan här forskningsinriktning emellertid allt mer plats.

Den deliberativa vågen

Att försöka få med medborgarna i Västvärlden i en utökad rådgivande funktion inför politiska beslut synes vara ett växande fenomen som också den internationella forskningen följer med visst intresse och som diskuterades vid konferensen. I Sverige har vi prövat på detta med gängse svensk systematik och med viss följeforskning kopplad till dessa försök. Inga entydiga slutsaser verkar kunna dras, varken av den nationella eller internationella forskningen. Vad man däremot pekar på är risken för att man i förlängningen av en sådan här tradition kan tendera att gå förbi det traditionellt organiserade engagemanget i lokal-, regional- och rikspolitik. Det här kan också leda till att man genar från den mycket starka svenska/nordiska traditionen att låta det organiserade civilsamhället komma till tals och påverka genom det välrenommerade remissväsendet.

Civilsamhällets roll för att ge utsatta röst och bistånd

Civilsamhället har alltid fyllt en central funktion för att ta vara på och uppmärksamma villkoren för utsatta grupper. Vid en sådan här forskningskonferens blir detta tydligt inte minst genom presenterade studier från utvecklingsländer men också från länder som Ryssland och länder i det före detta Östeuropa. Studier från de sistnämnda länderna knyter, visar det sig, i stor utsträckning an till ett anglo-amerikanskt perspektiv. Forskningen synes inte utgöra ett uttryck för en europeisk/östeuropeisk tradition, utan handlar snarare om hur amerikanska perspektiv och praktiker kan appliceras på helt andra länder, ofta i termer av att man vill bli bättre på saker som till exempel ”fundraising”. Detta har en direkt koppling till svensk biståndspolitik.

Senast uppdaterad: 2016-11-01.

Kontakt

Ersta Sköndal Bräcke högskola
www.esh.selänk till annan webbplats
info@esh.se 
Tel +46 8 555 050 00

Campus Bräcke
Diakonivägen 10A
Box 21062, SE-418 04 Göteborg   

Campus Ersta
Stigbergsgatan 30
Box 11189, SE-100 61 Stockholm
Fax: +46 8 555 050 60

Campus Sköndal
Herbert Widmans väg 12
Box 441, SE-128 06 Sköndal
Fax: +46 8 555 051 65

Copyright © 2017 Ersta Sköndal Bräcke högskola. Alla rättigheter reserverade