Ersta Sköndal högskolas logotype

MENY

Organisations- och arbetslivsetik

Organisationsetik är här en benämning på etisk forskning om olika typer av organisationer med varierande verksamhet. Den omfattar näringslivet, myndigheter, institutioner och verksamheter inom den offentliga sektorn, men också politiken och de parlamentariska arbetsformerna i stat, landsting och kommuner, samt hela floran av civilsamhällets organisationer, ofta betecknade som den ideella sektorn.

Arbetslivets villkor i bred mening är en viktig del av organisationsetiken. För att ange vikten av dessa frågor är uttrycket arbetslivsetik en del av institutets namn.

Några teman för organisations- och arbetslivsetisk forskning

Människors identitet och relationer i organiserade sammanhang

Människors liv och relationer utspelas i allt större utsträckning i organiserade sammanhang, både i och utanför arbetslivet. Organisationers karaktär och vår roll inom olika organisationer har stor betydelse för vår identitet.

Organisationsetisk forskning analyserar värdekonflikter och etiska val i fråga om organisationers struktur och kultur. Det kan bland annat handla om arbetsrelationer, maktförhållanden, ledarskap och personalpolitik.

Organisationers roller och agerande

Organisationer kan också studeras som aktörer. Vilka roller har de och hur agerar de i relation till sin omgivning?

Vilken påverkan har olika organisationer på samhälleliga förhållanden och människors liv och identitet? Hur långt sträcker sig deras ansvar? Etiska analyser kan också göras av organisationers inbördes relationer. Hur agerar de genom olika branschorganisationer och hur förhåller de sig till överordnade norm- och kontrollsystem?

Organisering som sociala tolkningar

En organisation kan uppfattas som ett relativt påtagligt ”ting”. Den kan beskrivas som något som är skiljt från människorna i och runt den. Men den kan också ses som något subjektivt, som en ”kultur” eller ”maktkamp” eller beskrivas med olika metaforer: ”organism”, ”amöba”, ”maskin”, ”koloss” etc. Hur organisationer uppfattas påverkar vilken status de får och hur vi agerar i förhållande till dem.

Allt fler organisationer ägnar stor uppmärksamhet åt hur de uppfattas. Även verksamheter inom den offentliga sektorn och ideella organisationer talar om vikten av att ha ett bra ”varumärke”. Det inkluderar även en marknadsföring av värden. Man köper till exempe status, samtidigt som man köper en fysisk produkt eller en viss tjänst. Verksamheten bli, och betraktas, allt mer abstrakt vilket i sig väcker etiska frågeställningar. Under de senaste decennierna har det också skett en förändring av språkbruket inom det här området. Metaforer, skapade för att användas inom näringslivet används nu allt oftare i offentlig och ideell sektor. Frågan är om det också innebär att näringslivets kultur importeras?

Naturligtvis underlättas samarbetet inom en organisation om man är överens om samarbetets syfte, (organisationens mål) om hur maktförhållanden och informationsflöden ser ut (organisationsstrukturen), och om man har gemensamma värderingar (organisationskulturen). När man försöker bli överens om detta har efterhandsrationaliseringar, önsketänkande och rollspel en stor betydelse. Organisationer sedda ur dessa perspektiv är något subjektivt och personligt och påverkar därmed också individernas etiska val. Det finns anledning att etiskt granska det språkbruk och de metaforer som används för att karaktärisera en organisation och dess verksamhet.

Hur ska kollektivt handlande förstås ur etisk synpunkt och vad innebär det att ställa moraliska krav på organisationer?

Kan ett kollektiv, en organisation eller grupp, vara en aktör som har ansvar, och i vilken betydelse i så fall? Ett synsätt är att ett kollektiv kan sägas handla enbart i en metaforisk mening, att det som vi kallar ”gruppens agerande” egentligen bör analyseras som flera enskilda individers handlingar. Ur det perspektivet kan organisationer inte sägas vara moraliska aktörer i egentlig mening. Det finns bara individuella handlingar. Denna uppfattning får dock svårt att förstå så kallade synergieffekter, det mervärde som uppstår när vi samarbetar. Det blir i sin tur ett problem eftersom just synergier ofta är anledningen till att man organiserar sig. Vem har ansvar för dessa synergieffekter, individerna eller gruppen?

En alternativ uppfattning är att även gruppen är ett moraliskt handlande och ansvarigt subjekt. Teknologins kraft, handlandets kollektivisering, och insikten om vår begränsade kunskap, ger etiken nya förutsättningar. Moraliskt relevanta handlingar saknar i det moderna samhället ofta en identifierbar upphovsman. Deras verkningar är oförutsägbara, fast ibland potentiellt förödande. Framväxten av stora komplexa organisationer och de kollektiva krafter som de rymmer, utgör en utmaning för en moralfilosofi som utgår från individuellt handlande och personligt ansvar.

Idén att även organisationer kan vara moraliska subjekt kräver delvis en särskild begreppsapparat. I vilken mening har en organisation makt, intentioner och handlingsfrihet och därmed även ett etiskt ansvar?

Arbetslivets etik

En del av organisationsetiken berör frågor om arbetslivets etik i vid mening. Arbetslivets regelverk, lojalitetskonflikter, relationer, belöningssystem och maktförhållanden etc kan analyseras utifrån etisk synpunkt. Vilka värden och normer tas för givna i olika former av arbetsvärderingar och hur uppfattas arbetets roll i livet i olika sammanhang?

Till arbetsetikens område hör också en serie klassiska föreställningar om arbetsmoral, om arbetets värde och om arbetslivet som en viktig social arena. Av intresse är också att analysera den så kallade ”arbetslinjens” innebörd och dess värderingsantaganden inom svensk socialpolitik.

Läs mer om institutets forskningsområden här.

Senast uppdaterad: 2014-09-08.

Institutet för organisations- och arbetslivsetik (IOA) startade sin verksamhet 2007 för att bedriva forskning om centrala etikfrågor för näringslivet, offentlig förvaltning och politik samt för det civila samhällets organisationer. Institutet är en forskningsenhet för tillämpad etik inom Ersta Sköndal Bräcke högskola, vars huvudmän är Ersta diakoni, Bräcke diakoni och Stiftelsen Stora Sköndal.

Kontakt

Ersta Sköndal Bräcke högskola
www.esh.selänk till annan webbplats
info@esh.se 
Tel +46 8 555 050 00

Campus Bräcke
Diakonivägen 10A
Box 21062, SE-418 04 Göteborg   

Campus Ersta
Stigbergsgatan 30
Box 11189, SE-100 61 Stockholm
Fax: +46 8 555 050 60

Campus Sköndal
Herbert Widmans väg 12
Box 441, SE-128 06 Sköndal
Fax: +46 8 555 051 65

Copyright © 2017 Ersta Sköndal Bräcke högskola. Alla rättigheter reserverade