Ersta Sköndal högskolas logotype

MENY

Forskningsområden

IOA analyserar människors organisering utifrån ett etiskt perspektiv. En uppdelning görs här mellan näringslivets (privata, kooperativa, statliga och kommunala företag), den offentliga förvaltningens, politikens och civilsamhällets organisationer. Inom dessa fyra områden finns det ett behov av att uppmärksamma värderingsmässiga strömningar i samtiden och göra dem synliga och begripliga. Flera studier vid institutet kommer också att ha inslag av omvärldsanalys, med inriktning på att beskriva och analysera signifikanta fenomen i samtiden utifrån ett etiskt perspektiv.

De forskningsteman – i form av enskilda studier och mer omfattande projekt – som vi startar ska vara av vikt för olika organisationer men också/eller föremål för aktuell samhällsdiskussion. Fullt utvecklat kommer institutet att arbeta med alla fem områdena. Påbörjande studier och projekt återfinns under projekt.

Etik och näringsliv

Näringslivets organisationer agerar på mer eller mindre oreglerade marknader, där priset antas vara den viktigaste informationsbäraren och där agerandet ofta och kraftfullt motiveras med ekonomiska kalkyler.

Inom näringslivet, oavsett om det gäller privata, kooperativa, statliga eller kommunala företag, stöter man ofta på påståendet att en god etik är lönsam. Detta påstående ger ibland uttryck för en diskutabel instrumentalisering av etiken – etiktemat blir underordnat lönsamhetsmålet. Men lönsamhetsargumentet kan också vara ett sidotema och snarare uttrycka en förhoppning än en utgångspunkt. Det är av intresse att följa hur den företagsetiska diskursen ser ut och hur den utvecklas på ett sådant övergripande plan.

Ganska ofta ingår en tanke på långsiktig lönsamhet i det som kallas CSR, Corporate Social Responsibility; en förväntan på att näringslivet ska ta ökat ansvar också för sociala frågor. CSR-begreppet växte fram i kölvattnet av tilltagande globalisering, en djup ideologisk lågkonjunktur för planekonomiska samhällsmodeller och parallellt med en ny, förfinad och kraftfull teknologi. Sammantaget medför dessa fenomen nya och skärpta etiska utmaningar för näringslivet. En granskning av innehållet i CSR utifrån etiska utgångspunkter behöver genomföras, bland annat utifrån en så kallad intressentanalys. Det saknas även mer omfattande empiriska studier kring samspelet mellan etik och lönsamhet i näringslivet.

Spridningen av ägandet till stora delar av befolkningen, via PPM-systemet, har också skapat nya förutsättningar för företagsstyrning som har etiska implikationer i och med att en stor del av ägandet därmed ligger i icke-professionella ägares händer. Ägarnas intresse förmedlas i stället via mellanhänder (exempelvis fondförvaltare). Vissa delar av detta fenomen har fångats upp i diskussioner kring begreppet ”institutionellt ägande”.

På senare år har frågor om Corporate Governance diskuterats, accentuerad bland annat av regeringens Förtroendekommission och den så kallade Kodgruppens arbete. Deras förslag behöver granskas och följas upp utifrån ett kritiskt perspektiv; Vilken meningskonstruktion sker kring t ex begreppen aktieägarvärde, oberoende och transparens? Finns det en särskild svensk diskurs kring företagsetiska frågor, färgat av vår historia där t ex arbetsmarknadens parter spelat en stor roll, vår tidiga internationalisering och den positiva inställningen till ny teknologi?

Vissa företag befinner sig i en situation där värden och normer från olika samhällssfärer kolliderar eller samspelar, exempelvis statliga och kommunala företag och företag som ägs av ideella organisationer. De måste orientera i den ofta konfliktfyllda situation där ekonomiska ägarintressen - utdelning eller värdetillväxt - samsas med ideologiska, här i betydelsen icke-finansiella styrambitioner. När det gäller de statliga företagen kan ägarnas intressen rimligen inte vara begränsade till de rent ekonomiska. De statliga företagen agerar också inom ramen av politiskt beslutade direktiv, ytterst grundade på medborgarnas vilja i demokratiska val.

Medborgarna kan formulera krav och förväntningar t ex på etableringar i glesbygd, jämställdhet, miljöhänsyn, belöningssystem, demokratiskt inflytande och en lågprispolicy. Genom att äga och driva företag har staten ett instrument för att främja sådana krav och förväntningar. Men oklarheter kan uppstå när kraven ligger utanför Aktiebolagslagen eller svär emot idén om fri konkurrens på lika villkor. Hur fångas sådana krav upp i företagsstyrningen? Alltför tydliga politiska styrambitioner som inte följer gängse affärslogik kan skapa osäkerhet eller motstånd bland eventuella minoritetsägare, kunder, medarbetare och konkurrenter.

Bör de offentligt ägda företagen ha en särskild etiskt grundad inriktning i fråga om personalpolitik, kundpolicy, prissättning, miljöhänsyn och så vidare? Företag som ägs av ideella organisationer har att hantera liknande frågor. Vad bör gälla för verksamheter som bedrivs i olika former av samspel mellan privat och offentligt? Och finns det områden där privat respektive statlig och kommunal företagsamhet inte bör förekomma? Varför inte i så fall – vilka typer av argument kan användas i sådana frågor och hur är de underbyggda?


Etik och statliga företag

Att skilja mellan privat näringsliv och offentlig sektor är en vanlig uppdelning. Det privata näringslivet associeras då med agerande på mer eller mindre reglerade marknader där främjandet av ägarnas ekonomiska intressen är den främsta normen. Priset antas vara den primära informationsbäraren. Relationerna på marknaden ingås av fria aktörer som antas vara kalkylerande och styrda av egenintresset. Aktiebolaget är den dominerande organisationsformen, dvs ägarna är abstrakta (vanligtvis) kollektiv med ett ansvar som begränsas av bolagets egna tillgångar. I de flesta länder som utvecklat ett omfattande privatägt näringsliv har också en tredje samhällssektor fått av stor betydelse – det civila samhället, exempelvis starka fackföreningar som tillvaratar medarbetarnas intressen.

Den offentliga sektorn i vårt land är demokratiskt styrd via ett representativt valsystem med allmän och lika rösträtt. Styrningen inriktas på att förverkliga de mål som majoriteten formulerat och utövas under opposition från minoriteten. Den offentliga sektorn förutsätts respektera och främja värden som demokrati, rättsäkerhet, transparens och medborgerliga rättigheter och men även hushålla med knappa naturresurser liksom att använda skattemedel på ett effektivt sätt. Om den offentliga sektorn har en demokratisk grund förutsätter det också en aktiv medverkan av det civila samhället, i det här fallet av medborgarnas engagemang i politiska partier.

Utifrån en sådan – här ytterst förenklad – uppdelning utgör de statligt ägda aktiebolagen – liksom till kommunala bolag – en hybrid. De måste orientera sig i ett landskap där värden och normer från två olika samhällssfärer ska relateras till varandra.

Men man kan också välja en historisk ansats till frågan om den offentliga sektorns företag. I de flesta länder har staten varit en stark näringsidkare och drivit eller subventionerat företag. I flera europeiska länder var staten den ledande kraften i industrialiseringsprocessen. Från det perspektivet blir frågorna då snarare inom vilka branscher som staten ska tillåta privat verksamhet, hur denna verksamhet i så fall ska regleras och om staten ska sälja sina företag till privata intressen.

En etisk analys av statligt ägande måste även beakta den empiriska kontexten:

- Ägarnas (statens) intressen tillåts normalt inte vara begränsade till de rent ekonomiska (utdelning eller värdetillväxt). Det kan skapa osäkerhet för bolagens ledning som får en komplex och kanske otydlig målbild att förhålla sig till. Ägarens representanter (som inte sällan har varit politiker) förvärrar ibland situationen genom att mer eller mindre oavsiktligt sända otydliga eller till och med motstridiga signaler.

- Alltför tydliga politiska (ej affärslogiska) styrambitioner kan skapa osäkerhet eller motstånd bland eventuella minoritetsägare, kunder, medarbetare och konkurrenter.

- Ledningen måste hantera den osäkerhet som skapas av mandatperiodernas begränsade längd. Å andra sidan lämnas en möjlighet till mer långsiktiga strategier än vad aktiemarknaden är mäktig.

- Misstankar om "prisdumpning" respektive anklagelser om "övervinster" är legio eftersom bolagen förväntas kunna agera utifrån kompletterande normer än de rent ekonomiska.

- Demokrati, transparens och (vissa) medborgerliga rättigheter har inte samma betydelse i ett aktiebolag som i en myndighet.

- Medborgarna riktar ibland politiska krav och förväntningar mot statliga aktiebolag (t ex vad gäller etableringar i glesbygd, rätt till demokratiskt inflytande, prispolitik) som inte är förenlig med Aktiebolagslagen eller idén om fri konkurrens på lika villkor.

- Vissa naturtillgångar eller utvecklade infrastrukturer som ofta uppfattas som en del av en nations eller en regions resurser kan komma att exploateras av enskilda personer eller av företag med säte i andra länder (eller av statliga företag i andra länder) utan anknytning till eller intresse för det land eller den region där dessa resurser finns. Är det ett problem i så fall och varför?

Andra etiska frågor handlar om socialisering respektive privatisering av verksamheter. Med vilka argument förs en viss verksamhet in under aktiebolagsformen, fast med statligt ägande? Hur sker eller hur bör privatisering av statliga bolag göras; ska andra hänsyn tas eller bör andra aspekter beaktas tas än de rent finansiella? I vilka lägen bör staten ta över en privat verksamhet och vice versa; när bör staten sälja ut ett företag eller släppa in flera ägare?

En intressant gransknings- och analysfråga är själva argumentationen om statliga företags fördelar och nackdelar inom olika branscher. Ett vanligt kritiskt argument mot statliga företag har varit att statlig drift är ineffektiv. Men om så inte kan visas vara fallet – bör staten då fortsätta driften i egen regi? Är idén om statlig ineffektivitet knuten till vissa rums- och tidsbundna villkor eller finns det inneboende hinder för staten som effektiv företagsägare?

Ytterligare en intressant – och högst aktuell fråga – är argumentationen kring att offentliga verksamheter – främst inom kommunsektorn – alltmer blir tillgängliga för privata utförare.

Ett forskningsprogram om offentliga – främst statliga – företag innehåller både systematiska och historiska perspektiv, både mer övergripande och knutet till specifika företag. I programmet ingår också jämförelser med andra länder liksom argumentationsanalyser av själva diskussionen. Programmet ska också pröva och föreslå normativa teorier kring offentligt ägande.

Det första steget i detta forskningsprogram är en antologi med olika forskare och olika perspektiv.

Projektansvarig: Erik Blennberger

Etik och offentlig förvaltning

Den offentliga förvaltningens organisationer definieras först och främst av att de lyder under förvaltningsrättsliga lagar och står under politisk kontroll. Till den offentliga förvaltningen hör bland annat klassiska frågor om ”ämbetsmannaideal” och byråkratisk etik. Den offentliga tjänsteinnehavaren kan ha olika roller, som ofta berör spänningen mellan myndighetsutövning och medborgarservice.

Både inom olika områden av offentlig förvaltning och inom vård, omsorg och socialt arbete har många etikfrågor summerats som frågor om bemötande. Det kan ses som uttryck för ökade krav på respekt och en jämlik serviceorientering inför medborgarna i deras roller som kunder, brukare, vårdtagare och intressenter. Under en längre tid tycks delvis nya ideal ha vuxit fram inom många offentliga förvaltningar i fråga om grundhållning inför medborgaren. Det är angeläget att studera sådana förändringar och analysera policytexter och etiska koder inom kommuner och landsting som uttrycker förändringar av det slaget.

Ett annat exempel på en diskussion med etisk relevans handlar om legitimiteten i den opinionsbildning som bedrivs av ledande företrädare för vissa statliga verk liksom av det statliga ombudsmannainstitutet. Centrala statliga aktörer tar alltså del i en ideologisk diskussion utifrån sin ämbetsroll. Det är av stort intresse att studera detta fenomen över tid och klargöra hur denna normbildning ser ut och hur den underbyggs. Sådan opinionsbildning kan också jämföras med den som bedrivs av ideella organisationer, forskare och politiker.

Inom socialtjänstens individ- och familjeomsorg möter man ett flertal etiska frågor, inte minst olika varianter av den klassiska konflikten mellan krav, kontroll och stöd. Delvis samma problem finner vi inom grundskolan. Ett delvis nytt problem inom både skolan och socialtjänsten består av en svår balansgång mellan att dels respektera en kulturell mångfald, dels att arbeta för integration samt att värna om personer i utsatta situationer och att hävda individuell frihet och jämställdhet mellan kvinnor och män. En sida av det problemet berör villkoren för flickor som växer upp i patriarkala miljöer med starka hedersföreställningar kring samlevnad och sexualitet.

Ett område där etiken har en självklar plats är medicinsk vård och omsorg, inte minst i frågor om vård vid livets slutskede. Inom sjukvården ställs man inför svåra prioriteringar på olika nivåer och dessa bedömningsproblem kommer att öka i omfattning. Även inom äldreomsorgen har prioriteringsdiskussioner startat och de kommer sannolikt att få stor betydelse i framtiden. Ett klassiskt etiskt dilemma inom äldreomsorgen är spänningen mellan att respektera en vårdtagares självbestämmande och att värna om det som tycks leda till bättre välbefinnande. Ett stort och ganska obearbetat område för etisk analys är stöd och service för personer med funktionshinder.

Etik och politik

Politiken och politikerrollen tycks alltmer bli föremål för etiska bedömningar och etiska krav. I en undersökning av moraliska frågor inom riksdags- och regeringspolitiken sedan 1950-talet särskiljer Göran Bexell fyra klassiska frågor inom den politiska etiken.

En etisk politikfråga avser det politiska handlandet. Finns det särskilda spelregler för politiken, till exempel om man får mörklägga vissa frågor, bl a annat inom utrikespolitiken? Vilka taktiska manövrar inom politiken är rimliga? Och vilka villkor bör gälla för att utkräva ansvar av politiker, inom verksamheter som faller under regeringens eller en ministers ansvarsområde?

En alltmer uppmärksammad etikfråga inom politiken gäller politikern som person. Vilka moraliska krav bör ställas på personer som har ett uppdrag som folkvald politiker eller som sitter i en regering? Krävs det speciella dygder av politiker och vilka i så fall? I vilken utsträckning är dessa förväntade dygder relaterade till politikerns partimässiga hemvist?

Ytterligare en etisk politikfråga är de politiska partiernas och ideologiernas moraliska innehåll. Vilka värden och normer finns uttalade eller tyst förutsatta i partiprogram, motioner, propositioner och lagtexter? Till den kategorin hör etiska ställningstaganden i statliga utredningar och liknande dokument. Utredningar som berör vård och omsorg har ofta ett särskilt avsnitt om etik, men även i andra utredningar finns det uttalade eller underförstådda etiska värden och normer. En granskning av etiken i några statliga utredningar har gjorts i en särskild etikbilaga till Äldreberedningens slutbetänkande (SOU 2003:91 Bilagedel A. Etik för politik - med äldrepolitik som exempel). Ytterligare sådana analyser över tid är av stort intresse för att klargöra hur etiska ståndpunkter kommer till uttryck – och förändras - inom denna sida av politiken.

Dessutom anger Bexell för det fjärde explicita moralfrågors behandling i politiken som ett särskilt område för etik och politik. Det är frågor om till exempel censur, abort, datateknik, äktenskap och samboende, artificiell befruktning utanför kroppen (så kallad provrörsbefruktning), dödsbegreppet, stamcellsforskning, tvångsvård av missbrukare, flyktingmottagning, u-landsbistånd, skolans värdegrund och prioriteringar inom sjukvården.

En ”explicit moralfråga” är något som uppfattas som ett etiskt problem i den allmänna diskussionen. Men allt fler frågor som berörs av politiska beslut uppfattas ha en etisk karaktär, etiktemat framstår alltmer tydligt. Bexell beskriver denna tendens som en ”remoralisering” av politiken.

När moraliskt laddade frågeställningar eller påtagliga problem aktualiseras sker ibland ett slags etisk-politisk krishantering i en tillfälligt sammansatt expertgrupp eller medborgarkommission. Förtroendekommissionen är ett exempel på en utredning med den inriktningen. Dessa etiska ad hoc-grupper är ett fenomen vars status och funktion kan behöva analyseras.

Etikfrågor med politisk relevans som diskuterats mycket under senare tid berör registrering och övervakning av medborgare, främst i samband med brottsutredningar och brottsbekämpning. Det finns också en statlig utredning som behandlar dessa frågor (Integritetsskyddskommittén).

Etik och civilsamhällets organisationer

I den svenska historien har de stora folkrörelserna och ett aktivt föreningsliv haft en viktig plats. Folkrörelsernas betydelse för demokratin och en aktiv medborgarroll har ofta påtalats. Under senare år har begreppet civilsamhälle alltmer använts som en summering av ideella organisationer och även för mer informella sociala relationer och grupperingar av olika slag (utanför familjelivet). Ett gemensamt karaktärsdrag är deras beroende av frivillighet som grundläggande för medlemskap. Under senare år har en tydligare branschidentitet utvecklats inom civilsamhällets organisationer. Det har tagit sig uttryck i bildandet av samarbetsorganisationer som t ex Ideell arena, Forum för frivilligt socialt arbete och Famna.

Ett vanligt tema i diskussionen om folkrörelser och andra medborgarorganisationer inom civilsamhället är dessa organisationers relation till den offentliga sektorn, t ex genom ekonomiskt stöd från det offentliga och genom deltagande som bland annat remissinstanser och som påtryckarorganisationer gentemot politiken och den offentliga sektorn. I synnerhet bland organisationer som – via avtal med offentlig sektor – bedriver vård, omsorg och socialt arbete ställs konkreta frågor om upphandlingsvillkor och konkurrens med privata företag och med den offentliga sektorns egna verksamheter.

En annan fråga som aktualiseras i sammanhanget är hur vi ska betrakta företag och annat ekonomiskt agerande i regi av ideella organisationer. Bör det finnas en särskild verksamhetslogik som svarar mot organisationens grundidéer och vad innebär denna verksamhetslogik i så fall? Vilka gemensamma och sektorspecifika betingelser gäller för olika slags huvudmannaskap och för olika branscher?

Senast uppdaterad: 2016-04-07.

Institutet för organisations- och arbetslivsetik (IOA) startade sin verksamhet 2007 för att bedriva forskning om centrala etikfrågor för näringslivet, offentlig förvaltning och politik samt för det civila samhällets organisationer. Institutet är en forskningsenhet för tillämpad etik inom Ersta Sköndal Bräcke högskola.

Kontakt

Ersta Sköndal Bräcke högskola
www.esh.selänk till annan webbplats
info@esh.se 
Tel +46 8 555 050 00

Campus Bräcke
Diakonivägen 10A
Box 21062, SE-418 04 Göteborg   

Campus Ersta
Stigbergsgatan 30
Box 11189, SE-100 61 Stockholm
Fax: +46 8 555 050 60

Campus Sköndal
Herbert Widmans väg 12
Box 441, SE-128 06 Sköndal
Fax: +46 8 555 051 65

Copyright © 2017 Ersta Sköndal Bräcke högskola. Alla rättigheter reserverade