Ersta Sköndal högskolas logotype

MENY

Tonåringar som mist en förälder i cancer. Erfarenheter, undvikbara trauman och hälsa på lång sikt

Syfte

Projektets syfte är att nå en ökad kunskap och förståelse för erfarenheter och möjliga riskfaktorer för psykisk och fysisk ohälsa, på sikt, bland tonåringar som mist en förälder i cancer. Vi har särskilt intresserat oss för riskfaktorer vid sidan om själva förlusten och som skulle kunna påverkas av sjukvårdens professionella; faktorer relaterade till sjukvården (sjukdom, sjukvård, information/kommunikation) och familjen (sammanhållning, kommunikation).
För närvarande pågår analys och manusarbeten kring frågor som rör sorg (uppdämd/försenad/icke bearbetad), när och hur ungdomarna började sörja, familjesammanhållning, och psykisk och fysisk hälsa.

Rational

Varje år i Sverige mister cirka 3500 barn (<18 år) en förälder och cirka 40% av dessa dödsfall beror på cancer. Att förlora en förälder är bland det svåraste ett barn kan vara med om. Även om de flesta med tiden kommer att återhämta sig finns det en grupp som riskerar ökad sjuklighet och dödlighet. Om och hur barnen och deras familj dessutom påverkas av och under tiden som sjukdomen blir allt allvarligare, är otillräckligt studerat trots att kunskapen behövs för att vägleda sjukvårdens insatser.
Anhöriga barns rätt till information, råd och stöd när en förälder är allvarligt sjuk eller oväntat avlider regleras sedan 2010 i HSL.

Resultat

Forskningsprojektet har hittills legat till grund för en avhandling innehållande 4 vetenskapliga arbeten. Dessa visar att självskadebeteende är dubbelt så vanlig bland ungdomar som mist en förälder i cancer. Dålig familjesammanhållning åren före och efter förlusten är viktiga riskfaktorer för självskadebeteende. En femtedel av ungdomarna uppgav att de inte hade litat på att föräldern fått god sjukvård sin sista vecka i livet. Information om sjukdom, behandling och dödsfall av en läkare före dödsfallet ökade tilliten till förälderns sjukvård. I princip alla ungdomar ansåg att tonåringar ska få veta när förälderns död är nära förestående (en fråga om timmar eller dagar, inte veckor) men många hade inte fått detta besked och sjukvårdens professionella var sällan med vid informationstillfällena.

Kommande arbeten visar preliminärt att trots att det gått 6-9 år rapporterar nästan hälften att de inte, eller endast till viss del, har bearbetat sin sorg. Risken var störst hos dem som inte kom igång att sörja (inte hittade ett okey sätt att sörja på, hade skrämmande starka reaktioner samt kände stor oro för sin friska förälders hälsa) det första halvåret efter förlusten. Obearbetad sorg var förknippat med sömnproblem och känslomässig bedövning.

Senast uppdaterad: 2017-01-27.

Forskningsenhet/inriktning: Palliativt forskningscentrum
Projektstatus: Pågående

Läs mer om forskningsenheten

www.palliativtforskningscentrum.se

projektMedarbetare

Prof. Carl Johan Fürstlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, Lunds universitet

Dr. Tove Bylund Grenklo, Karolinska institutet

Prof. Ulrika Kreicbergs, Ersta Sköndal Bräcke högskola

Tommy Nyberg

Prof. Gunnar Steinecklänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, Karolinska institutet

Assoc. Prof. Unnur A Valdimarsdóttirlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, University of Iceland

Kontakt

Ersta Sköndal Bräcke högskola
www.esh.selänk till annan webbplats
info@esh.se 
Tel +46 8 555 050 00

Campus Bräcke
Diakonivägen 10A
Box 21062, SE-418 04 Göteborg   

Campus Ersta
Stigbergsgatan 30
Box 11189, SE-100 61 Stockholm
Fax: +46 8 555 050 60

Campus Sköndal
Herbert Widmans väg 12
Box 441, SE-128 06 Sköndal
Fax: +46 8 555 051 65

Copyright © 2017 Ersta Sköndal Bräcke högskola. Alla rättigheter reserverade