Ersta Sköndal högskolas logotype

MENY

Vetenskaplighet

Läs om vad som kännetecknar en vetenskaplig artikel nedan under rubriken Om vetenskapliga artiklar.

Läs om källkritik nedan under rubriken Källkritik.

Om vetenskapliga artiklar

Det finns olika traditioner inom olika vetenskapsområden hur man publicerar sin forskning. Publikationstyperna är vanligen tidskriftsartiklar, konferensartiklar, rapporter och böcker. Olika publikationstyper har olika vetenskaplig tyngd och de som genomgått någon sorts granskning eller kontroll innan de publiceras är de som har högst vetenskapligt värde. Tidskriften är den vanligaste publikationstypen inom vetenskaplig kommunikation. Läs mer om vad som kännetecknar en vetenskaplig artikel här nedanför.

Var källkritisk när du läser en text. Gör alltid en bedömning av innehållet och om de slutsatser som dras är korrekta och bygger på tillförlitliga fakta. Detta gäller särskilt när du använder dig av andras forskningsresultat när du skriver en egen text, t.ex. en uppsats. Läs mer om källkritik här nedanför.

"Vetenskaplig publicering är den dokumentation som sker kontinuerligt under forskningens gång: i form av papers, konferensrapporter, artiklar eller böcker. Det som vi ska koncentrera oss på här är artiklar som publiceras i primärtidskrifter, dvs. tidskrifter som bara godkänner artiklar som inte publicerats på annat håll tidigare."

Tidskrifter som eftersträvar vetenskaplig status har ett råd av granskare (eng. referee) som går igenom artiklarna före publiceringen.

Det finns olika hjälpmedel för att ta reda på om en tidskrift är vetenskapligt granskad (referee-bedömd, peer-reviewed, refereed).

Begränsning till sökning i vetenskapligt granskade tidskrifter i Academic Search Premier kan ske vid själva sökningen (kryssa i rutan Scholarly (Peer Reviewed) journals under Limiters).

Begränsning till vetenskapligt granskade tidskrifter i CINAHL kan ske genom att man vid sökning väljer alternativet Peer Reviewed under Refine Search/Limit your results.

Tidskrifterna anger själva i varje nummer sina regler för antagningsförfarande av artiklar. Länkar till ca 3500 tidskrifters författarinstruktioner finns härlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Observera att en vetenskapligt granskad tidskrift kan innehålla material som faller utanför ramen för granskning, till exempel ledare, bokrecensioner, brev till redaktören etc.

Instruktionsfilm

Vad är en vetenskaplig artikel?

Karolinska Institutets bibliotek erbjuder en webbaserad guidelänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster som förklarar vad en vetenskaplig artikel är. De har även producerat en artikel i ämnet.

Växjö universitetsbibliotek har producerat en kort video som heter Vad är en vetenskaplig artikellänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster?

Källkritik

Källkritik innebär att man gör en kritisk bedömning av källmaterialet för att se om det är tillförlitligt. Du måste fråga dig vem som skrivit texten och varför, och om de påståenden som görs är trovärdiga. De slutsatser som dras måste vara korrekta och bygga på tillförlitliga fakta.

Artiklar i vetenskapliga tidskrifter har oftast genomgått en bedömning innan de publiceras. Man använder sig av ett system där andra forskare bedömer den vetenskapliga kvaliteten på artikeln innan den publiceras. Detta kallas peer review. Dokument som inte har genomgått någon sorts granskning av andra forskare, redaktörer eller förlag är de som kräver en extra noggrann bedömning.

Följande frågor bör du ställa dig om alla källor:

Auktoritet

  • Var kommer informationen ifrån?
  • Finns det en erkänd institution, myndighet eller organisation bakom informationen?
  • Vem är upphovsman/författare?
  • Går det att hitta uppgifter om författaren? Är han/hon knuten till ett universitet/högskola? eller någon annan forskningsinstitution? Vilka kvalifikationer har författaren?
  • Har författaren publicerat sig inom ämnet tidigare? Är han/hon en auktoritet inom området? Nämner andra källor honom/henne?
  • Är materialet utgivet på ett förlag? Vilken status har i så fall förlaget? Statusen beror på vilken sorts litteratur de ger ut. Ett universitetsförlag har en högre kvalitetsnivå än mer kommersiellt inriktade förlag men är inte alltid en garanti för att materialet är av hög kvalitet.
  • Har publikationen/tidskriften genomgått någon form av kvalitetsgranskning? Är det en peer review tidskrift?

Objektivitet

  • Vad är syftet med texten? Vill författaren informera, förklara, övertyga, påverka, provocera eller sälja? Är syftet opinionsbildning eller propaganda?
  • Är författaren opartisk? Är informationen skriven på ett objektivt sätt?
  • Är författaren själv involverad i ämnesområdet? Har han/hon förutfattade meningar? Använder han/hon ett emotionellt språk?
  • Är det fakta eller författarens egna åsikter som förmedlas?
  • Är informationen vinklad? Är det ett ensidigt faktaurval?
  • Tar författaren upp andras synpunkter och argument och behandlas dessa på ett rättvist och korrekt sätt?

Tillförlitlighet

  • Är faktauppgifterna korrekta?
  • Vilka källor bygger författaren sina antaganden på? Finns källhänvisningar och noter? Saknas det referenser bör du kontrollera att inte andra källor har plagierats.
  • Är referenserna till andra källor korrekta?
  • Genom att studera de referenser som författaren använt sig av kan du få en uppfattning om hans/hennes insikt i ämnet. Vilket material har han/hon utgått ifrån? Är materialet relevant och aktuellt?
  • Är referenserna som författaren använt sig av oberoende? Har referenserna olika författare? Om de refererar till varandra, är publicerade i samma tidskrift, författarna arbetar på samma universitet etc. kan man ifrågasätta om de är oberoende.
  • Är texten strukturerad och logiskt uppbyggd? Är innehållet tydligt presenterat?
  • Vilket är författarens teoretiska perspektiv?
  • Finns metod och material redovisade?
  • Vilket är resultatet? Finns det tillräckliga empiriska belägg för det som påstås?
  • Är författaren kritisk till sina metoder och resultat i undersökningen?
  • Hur väl täcker texten ämnet? Finns alla aspekter av ämnet med?
  • Vad får du inte veta i texten? Är det något som fattas? Har uppgifter utelämnats
  • Går det att jämföra informationen med andra källor? Är de i så fall samstämmiga?

Aktualitet

  • När sammanställdes informationen?
  • Är faktauppgifterna föråldrade?
  • Är informationen begränsad till en viss tidsperiod?
  • Är materialet de allra senaste forskningsrönen eller är materialet föråldrat?
  • Finns det flera upplagor av en bok? Du bör använda den senaste.

Målgrupp

  • Vilka vänder sig informationen till? Forskare eller allmänhet?
  • Är texten vetenskaplig eller populärvetenskaplig?
  • Passar textens svårighetsgrad till ditt syfte? Vilka förkunskaper krävs av läsaren?

Relevans

  • Passar materialet ditt behov?
  • Täcker materialet helt eller bara delvis ditt ämnesområde?
  • Bedöm källans relation till andra källor inom samma ämnesområde som du redan har hittat. Är materialet unikt eller kan du hitta samma information i andra källor? Har materialet en annan infallsvinkel och kompletterar det i så fall dina andra källor?

Internet

På Internet kan vem som helst publicera vad som helst och det finns inget utbyggt system för granskning av den vetenskapliga kvaliteten på informationen. Därför måste du själv bedöma kvaliteten. Självfallet måste även information som du hittar på Internet ha källhänvisningar och noter. En text publicerad på webben måste uppfylla samma kvalitetskrav som en text utgiven i artikel- eller bokform. Om du inte kan hitta tillräckliga uppgifter för att skriva en fullständig referens bör du fundera på om du ska använda dig av informationen.

När det gäller källor på Internet bör man förutom punkterna som nämns ovan också tänka på följande:

  • Vad är syftet med webbplatsen?
  • Innehåller webbplatsen fakta eller debattinlägg, propaganda etc.?
  • Är webbsidan välstrukturerad och överskådlig?
  • När skapades webbplatsen? Är innehållet föråldrat?
  • När uppdaterades webbplatsen senast? Är länkarna uppdaterade?
  • Är det en privatperson eller en organisation som står bakom webbsidan?

Kommer dokumentet från en falsk webbplats? Oseriösa personer eller organisationer försöker ibland att sprida sitt budskap i form av en myndighet eller seriös organisation. Vem äger domänen? Du kan kontrollera vem som äger en domän i Sverige på www.iis.selänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och i övriga världen på www.allwhois.comlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. Finns det några kontaktuppgifter på webbsidan? Finns det en e-postadress till författaren eller organisationen bakom webbsidan? Seriösa författare och organisationer brukar oftast presentera sig tydligt för att det lätt ska gå att kontakta dem.

National Library of Medicine (NLM) har på sin hemsidalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster en handledning som hjälper dig att utvärdera hälsoinformation på Internet. Råden i handledningen kan även användas för att utvärdera webbsidor inom andra ämnesområden.

I vår bibliotekskatalog kan du hitta böcker om källkritik. Även böcker som handlar om studieteknik har ofta ett kapitel där man tar upp källkritik.

Senast uppdaterad: 2016-02-24.

Innehåll i självstudiekursen

1. NY i biblioteket

  • Att låna
  • Att söka i bibliotekskatalogen

2. ATT söka information

  • Hur börjar jag?
  • Söktips och sökteknik
  • Ämnesord
  • Att söka böcker
  • Att söka artiklar
  • Att söka avhandlingar och uppsatser
  • Testa vad du kan

3. SÖKGUIDER till databaser

4. INSTRUKTIONSFILMER

5. VETENSKAPLIGHET

  • Om vetenskapliga artiklar
  • Källkritik

Kontakt

Ersta Sköndal Bräcke högskola
www.esh.selänk till annan webbplats
info@esh.se 
Tel +46 8 555 050 00

Campus Bräcke
Diakonivägen 10A
Box 21062, SE-418 04 Göteborg   

Campus Ersta
Stigbergsgatan 30
Box 11189, SE-100 61 Stockholm
Fax: +46 8 555 050 60

Campus Sköndal
Herbert Widmans väg 12
Box 441, SE-128 06 Sköndal
Fax: +46 8 555 051 65

Copyright © 2017 Ersta Sköndal Bräcke högskola. Alla rättigheter reserverade