Ersta Sköndal högskolas logotype

MENY

Forskarstöd

Ersta Sköndal Bräcke högskolebibliotek erbjuder ett antal tjänster för forskare på högskolan. På sidorna nedan hittar du information om open access, publiceringsfrågor, referenshantering samt bibliometriska aspekter. Här finns även utförlig användarinformation och riktlinjer för högskolans publikationsdatabas DiVA.

Har du frågor är du alltid välkommen att kontakta bibliotekets ansvariga för forskarstöd.

DIVA

DiVA (Digitala Vetenskapliga Arkivet) är Ersta Sköndal Bräcke högskola öppet sökbara arkiv och publikationsdatabas. DiVA tillhandahåller en samlad ingång till forskningspublikationer och examensarbeten av forskare och studenter vid högskolan samt genererar publikationslistor på de enskilda forskarnas personalsidor. Läs mer om DiVA.öppnas i nytt fönster

Bibliometri

Bibliometri mäter och analyserar publicering av vetenskaplig litteratur och citeringar. Bibliometri används t.ex. vid utvärdering av kvalitet och genomslag i forskning och för att beskriva olika forskningsområden. Genom att t.ex. titta på hur olika forskare samarbetar eller citerar kan forskningens strukturer och förändringar över tid belysas. I och med att användningen av bibliometriska analyser har ökat vid utvärdering av forskning bör möjligheten att publicera i peer review-granskade tidskrifter indexerade i olika citeringsdatabaser övervägas. Information om i vilka databaser respektive tidskrift finns indexerad brukar finnas på tidskriftens webbsida.

Citeringar och citeringsdatabaser

Citeringar är centralt inom bibliometrin. Hur ofta en forskare citeras av andra forskare kan illustrera forskningens genomslag. Olika vetenskapliga discipliner har dock olika publicerings- och citeringstraditioner. Det kan vara stora skillnader i antalet artiklar per forskare, antalet författare per artikel, antalet tidskrifter inom ämnet som är indexerade i citeringsdatabaser, huruvida artikel- eller bokproduktion dominerar fältet o.s.v. Dessa variationer kan göra det svårt att jämföra forskning och hänsyn bör därför tas till b.la. det genomsnittliga antalet citeringar för alla publikationer från samma fält, publiceringsår och dokumenttyp samt att forskarens citeringsgrad viktas med avseende på antalet medförfattare per artikel. Även förekomsten av självciteringar i analysunderlaget bör beaktas. Antalet citeringar bör heller inte automatiskt betraktas som mått på vetenskaplig kvalitet. Citeringskulturen ser olika ut inom olika forskningsområden och en artikel kan citeras av andra orsaker än att den håller god vetenskaplig kvalitet.

Underlag för att studera t.ex. citeringsfrekvens eller citeringsmönster hittar man i olika citeringsdatabaser som för varje ingående publikation listar alla dess referenser på ett strukturerat och sökbart sätt. Exempel på citeringsdatabaser är Web of Science (tillgänglig via Ersta Sköndal Bräcke högskola) och Scopus. Även Google Scholar kan i viss utsträckning användas som citeringsdatabas, även om resultatet där måste granskas lite extra då Google Scholar är en sökmotor, inte en strukturerad referensdatabas och därför indexerar både vetenskaplig och icke-vetenskaplig information från ett stort antal källor. Google Scholar erbjuder dock en bredare sökning än flera traditionella citeringsdatabaser då, förutom vetenskapligt granskade artiklar, även böcker, rapporter, avhandlingar och konferensmaterial finns i Google Scholar. Du hittar länkar till Web of Science och Google Scholar bland bibliotekets databaser.öppnas i nytt fönster

Impact factor och tidskriftsrankning

Citeringar ligger även till grund för att klassificera och kvalitetsbedöma tidskrifter och dess genomslag. Mest känd är kanske journal impact factor (JIF) från Web of Science. Grunden för detta mått är medelantalet citeringar per publicerad artikel under en viss tidsperiod (2 eller 5 år). Med hjälp av bl.a. sådana mått rangordnas tidskrifter vilket ofta blir en ledstjärna för forskare i val av tidskrift att publicera i. Ju högre impact factor desto högre rankas tidskriften i fråga.

Impact factor är dock inte ett helt oproblematiskt mått; andelen tidskrifter inom ett specifikt ämnesområde som finns indexerade i citeringsdatabaser skiftar, impact factor för tidskrifter kan manipuleras och en hög impact factor är inte nödvändigtvis en indikator för vetenskaplig
kvalitet, på samma sätt som en enskild forskare med många citeringar inte nödvändigtvis har större vetenskaplig betydelse än en med färre. Impact factor kan inte heller användas som kvalitetsmått för en enskild artikel och monografier faller helt utanför när fokus ligger på impact factor, vilket kan påverka utvärdering av forskning inom fält där publicering vanligen sker i böcker, exempelvis humaniora.

Bibliometrins styrkor och svagheter

Styrkan med bibliometri är att standardiserade underlag kan tas fram för att beskriva och utvärdera olika aspekter av forskning. Bibliometriska analyser kan exempelvis påvisa ett lärosätes, en forskargrupps eller ett lands produktivitet i form av publiceringar och genomslag inom forskarsamhället, både nationellt och internationellt. Analyser kan också visa på samarbetsmönster och förändringar över tid. Försiktighet ska dock alltid iakttas vid tolkning av bibliometriska resultat eftersom detta kräver kvalificerad ämneskunskap. Feltolkade bibliometriska resultat kan ge en oriktig bild av forskningen vilket kan leda till oönskade konsekvenser, särskilt om ett för litet underlag utvärderas kan enstaka avvikelser eller slumpfaktorer påverka och ge ett skevt resultat.

Altmetri

I takt med att allt fler forskare använder sociala medier i sin professionella kommunikation har ett alternativt mått, altmetri, vuxit fram. Medan bibliometri handlar om vetenskapligt genomslag genom exempelvis citeringar, handlar altmetri om forskningens genomslag på sociala medier.

Altmetriska värden hämtas bland annat från Facebook, Twitter och bloggar där forskningsresultat sprids, sparas, delas, organiseras och diskuteras. Olika företag har tagit fram digitala verktyg som sammanställer och presenterar altmetriska mått i olika typer av visualiseringar. Aktiviteter på sociala medier kan på så sätt ge en indikation om publikationens omnämnanden och visa på en bredare och snabbare impact, möjligen som ett komplement till traditionella citeringar.

altmetrins styrkor och svagheter

Styrkan med altmetri är att dessa mått kan synliggöra ett visst samhälleligt inflytande genom att signalera vad som diskuteras, läses, sprids och sparas online. Det kan också vara roligt för en forskare att följa hur egna publikationer diskuteras och kommenteras i olika fora online. Däremot kan altmetri inte påvisa en publikations vetenskapliga kvalitet eller genomslag, även om det möjligen kan finnas vissa samband mellan höga altmetriska och bibliometriska poäng. De källor som används för altmetri utgör än så länge endast en liten del av de möjliga källorna och forskningspublikationer kan diskuteras i andra media eller sparas i andra system än de som hittills levererar data till altmetri, varför de altmetriska måtten blir otillförlitliga.

Kontakt

Högskolebiblioteket kan hjälpa till med enklare bibliometri för ämnes- och tidskriftsanalys. Om du vill ha personlig vägledning kan du kontakta bibliotekets ansvariga för forskarstödöppnas i nytt fönster.

Läs mer

Riktlinjer för användning av bibliometri vid Vetenskapsrådet

I The Leiden Manifesto for research metricslänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster tittar en grupp forskare på hur användningen
av bibliometriska metoder påverkar forskare och deras verksamhet och formulerar
tio principer för utvärdering av forskning med bibliometriska metoder för att
motarbeta missbruk och missuppfattningar.

Gingras, Y. (2016). Bibliometrics and research evaluation: uses and abuseslänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Tattersall, A. (red.) (2016). Altmetrics: a practical guide for librarians, researchers and academicslänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. London: Facet Publishing.

 

Open Access

Open access (OA) betyder i korthet att göra en text fritt tillgänglig via Internet så att den kan läsas, laddas ner, skrivas ut och länkas till. Fördelarna med OA-publicering är att vetenskapligt material blir mer lättillgängligt, forskningsresultat sprids effektivare och högskolans forskning blir mer synlig. Det har dessutom blivit allt vanligare att forskningsfinansiärer ställer krav på att forskning finansierad av dem publiceras open access.

Det finns huvudsakligen två sätt för dig som forskare att uppnå open access för dina publikationer; att publicera hos förlag eller i tidskrifter som tillämpar open access, s.k. gyllene open acess, eller genom att parallellpublicera i DiVA, s.k. grön open access.

Gyllene OA

Gyllene open access innebär att publicera sig hos ett förlag eller i en tidskrift vars material är fritt tillgängligt för läsaren. Ofta tas en avgift, en s.k. författaravgift eller article processing charge (APC), ut av författaren vid publicering i open access-tidskrifter. Ett alternativ till renodlad open access-publicering är att författaren betalar för att göra den egna artikeln open access i en tidskrift som annars kräver prenumeration, en s.k. hybridtidskrift.

Denna typ av publikationer tillgängliggörs i DiVA genom länkning till värdpublikationen med hjälp av DOI (Digital Object Identifier) eller URL (Uniform Resource Locator).

För att hitta en passande OA-tidskrift inom ditt område kan söktjänsten DOAJlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster var till hjälp.

Grön OA - parallellpublicering

Om publikationen är publicerad hos ett förlag eller i en tidskrift som inte tillämpar open access-publicering kan publikationen i vissa fall ändå tillgängliggöras i fulltext i DiVA genom s.k. parallellpublicering. Detta innebär att en fulltext-version av den redan publicerade texten laddas upp i samband med DiVA-registrering.

Olika förlag och tidskrifter har olika regler för hur och i vilken mån parallellpublicering får göras. Vilken version av publikationen som får laddas upp i DiVA skiljer sig åt, likaså tillåts parallellpublicering ibland först efter ett embargo på exempelvis 12 månader. Tidskriftens syfte med embargot är att slå vakt om sin ensamrätt till texten, som under den tid embargot gäller bara kan läsas bakom tidskriftens betalvägg.

För att inte bryta mot förlagets/tidskriftens regler är det viktigt att veta vilka villkor som gäller för det aktuella förlaget eller tidskriften. Villkoren framgår av ingånget avtal mellan författaren och förlaget/tidskriften, men kan i efterhand även kontrolleras på förlagets/tidskriftens webbsida eller genom att kontakta redaktören för förlaget/tidskriften.

Se tjänsten SHERPA/RoMEOlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster för information om rättigheter gällande parallellpublicering. Viktigt att tänka på är att informationen om publiceringsvillkor i SHERPA/RoMEO huvudsakligen redovisas på förlagsnivå vilket i många fall innebär att uppgifterna måste kontrolleras mot respektive tidskrifts webbsida. Dessutom sammanfattar SHERPA/RoMEO tidskriftens standardvillkor för publicering och förändringar av eller undantag från dessa kan ha förhandlats fram av författaren.

Allt material som parallellpubliceras förses av bibliotekets DiVA-administratörer med ett försättsblad där information om ursprungspubliceringen och att det rör sig om en parallellpublicerad version från Ersta Sköndal Bräcke högskola framgår.

Här hittar du en kortfattad guide till parallellpublicering.

Kontakt

Har du frågor är du alltid välkommen att kontakta bibliotekets ansvariga för forskarstödöppnas i nytt fönster, som bl.a. kan hjälpa till med att kontrollera villkor för parallellpublicering av en specifik artikel.

Läs mer

Directory of Open Access Journalslänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster Tjänsten DOAJ ger tillgång till kvalitetskontrollerade vetenskapliga open access-tidskrifter. Tjänsten kan bl.a. användas för att hitta en passande OA-tidskrift inom ditt ämnesområde.

Directory of Open Access Scholarly Resourceslänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster I databasen ROAD hittar du bibliografiska poster som beskriver vetenskapliga resurser utgivna open access t.ex. tidskrifter, monografier och konferensproceedings. I många fall finns även information om i vilka databaser resurserna indexeras (PubMed Central, Scopus, DOAJ, PsycINFO o.s.v.).

Den norska modellenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster Den norska modellen eller Norska listan är en sökbar databas som listar nationella och internationella tidskrifter och förlag (publiceringskanaler) med godkänt peer review-förfarande (nivå 1 och nivå 2, Nivå 0 är icke godkända tidskrifter och förlag). Publiceringskanaler på nivå 2 utgör den mest prestigefyllda andelen (20%) av publikationerna enligt det norska vetenskapssamfundet.

Open Access Scholarly Publishers Associationlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster (OASPA) Paraplyorganisation för seriösa open access-förlag och open access-tidskrifter. Medlemslistan kan fungera som en kvalitetsindikator.

Open Access och tveksamma förlag: En guide och stöd i att bedöma open access-tidskrifterlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster En guide av Pieta Eklund vid Högskolan i Borås som hjälper dig att bedöma om ett open access-förlag är seriöst eller ej. Guiden har några år på nacken men är till stora delar aktuell.

SHERPA/RoMEOlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster Databas med förtäckning över förlagsregler för parallellpublicering av vetenskapliga artiklar.

Suber, P. (2012). Open access.länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster Cambridge, Mass.: MIT Press.

Publiceringsfrågor

Det kan vara klokt att fundera över sin publiceringsstrategi. Forskare vid Ersta Sköndal Bräcke högskola uppmanas att publicera sin forskning i välrenommerade sakkunniggranskade vetenskapliga tidskrifter eller genom annan kvalitetsgranskad utgivning.Forskare vid högskolan bör i första hand publicera sin forskning i de för ämnet mest relevanta publikationstyperna, företrädesvis open access. Nedan följer några punkter att överväga i samband med publicering.

Hitta passande tidskrifter och utvärdera dessa

För att hitta passande tidskrifter att publicera i kan sökningar i referensdatabaser ge ledtrådar om centrala tidskrifter inom ett visst ämnesområde. Sök på en för ämnet relevant fråga och/eller framstående författare för att se vilka tidskrifter denna forskning publicerats i.

I Web of Science kan du under Refine results välja Source title för att få en lista över de mest frekvent använda tidskrifterna inom det specifika forskningsområdet. I Journal Citation Reports (JCR) i Web of Science kan du söka bland lämpliga ämneskategorier och sortera resultaten på olika sätt för att få information om relevanta tidskrifter inom ditt ämnesområde.

Ett annat sätt att söka fram relevanta tidskrifter för publicering är att använda Scimago Journal & Country rank (SJR). Även här söker du på lämpligt ämnesområde och sortera sedan resultaten efter olika indikatorer för att få information om relevanta tidskrifter.

När du hittat lämpliga tidskrifter kan det vara klokt att jämföra dessa för att få en så heltäckande bild som möjligt. Detta kan göras i Journal Citation Reports (JCR) i Web of Science där information om bl.a. antal nummer/år, självciteringar och impact factor framgår. Du hittar länkar till Web of Science bland bibliotekets databaseröppnas i nytt fönster.

Ett annat viktigt verktyg för att utvärdera en tidskrift är SHERPA/RoMEOlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. Här finns information om förlagsvillkor, om parallellpublicering tillåts och om tidskriften är open access. Viktigt att tänka på är att informationen om publiceringsvillkor i SHERPA/RoMEO huvudsakligen redovisas på förlagsnivå vilket i många fall innebär att uppgifterna måste kontrolleras mot respektive tidskrifts webbsida. Dessutom sammanfattar SHERPA/RoMEO tidskriftens standardvillkor för publicering och förändringar av eller undantag från dessa kan ha förhandlats fram av författaren.

Som komplement rekommenderas att alltid läsa på tidskriftens webbsida där ämnesområdet som tidskriften vill täcka ofta beskrivs mer utförligt. Där finns också information till dig som författare, t.ex. om hur peer review-processen går till.

Publicera open access

För att verka för spridning, synliggörande och användning av de publikationer som är ett resultat av den forskning som bedrivs vid Ersta Sköndal Bräcke högskola bör open access-publicering vara förstahandsvalet. Detta kan ske genom att publicera i tidskrifter eller hos förlag som tillämpar open access eller genom att parallellpublicera i högskolans publikationsdatabas DiVAöppnas i nytt fönster. Högskolans forskare bör undvika att publicera sig i tidskrifter eller hos förlag som varken tillämpar open access eller tillåter parallellpublicering. För mer information om open access och val av open access-tidskrift för publicering, se rubriken Open Access ovan.

ORCID

ORCID (Open Researcher & Contributor ID) är en författaridentifikator som har etablerat sig som en del av infrastrukturen för att skicka data mellan olika system för forskningsinformation.

ORCID är en konstant digital identifierare som inte påverkas av olika versioner av forskarens namn (olika stavningar, ev. namnbyten) eller byte av lärosäte. Det är en stark rekommendation att forskare vid Ersta Sköndal Bräcke högskola använder ORCID för identifiering och särskiljande i olika system för forskningsinformation där respektive publikationer kopplas till forskaren. ORCID är dessutom obligatoriskt i vissa forskningsfinansiärers ansökningssystem.


SKAFFA ORCID:

1. Gå till http://orcid.org/
2. Klicka på Register now.
3. Fyll i formuläret, godkänn villkoren och klicka på Register. Följ därefter instruktionerna i bekräftelsemejlet.
4. Klart!
5. Om du vill, kan du nu lägga in ytterligare uppgifter om dig själv, utbildning, arbetsgivare, publikationer etc.
6. Meddela ditt ORCID till biblioteket via diva@esh.se så kopplar vi det till dina befintliga publikationer i DiVA.

Bibliometriska aspekter

I och med att användningen av bibliometriska analyser har ökat vid utvärdering av forskning bör möjligheten att publicera i peer review-granskade tidskrifter indexerade i exempelvis Web of Science övervägas. Då många universitet har tillgång till den typen av databaser medför det också att ett stort antal forskare världen över kan söka efter och återfinna dina publikationer. Information om i vilka databaser tidskriften finns indexerad brukar finnas på tidskriftens webbsida. Läs mer under rubriken Bibliometri ovan.

Kontakt

Har du frågor är du alltid välkommen att kontakta bibliotekets ansvariga för forskarstödöppnas i nytt fönster. Högskolebiblioteket kan bl.a. bistå med att föreslå relevanta tidskrifter och jämföra dessa.

Läs mer

Berggren, C. (2016). Vetenskaplig publicering: historik, praktik och etiklänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. (1. uppl.) Lund:
Studentlitteratur.

Eriksson, S. & Helgesson, G. (2013). Publiceringsetiklänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Open Access och tveksamma förlag: En guide och stöd i att bedöma open access-tidskrifterlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster En guide av Pieta Eklund vid Högskolan i Borås som hjälper dig att bedöma om ett open access-förlag är seriöst eller ej. Guiden har några år på nacken men är till stora delar aktuell.

ORCIDlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster (Open Researcher & Contributor ID) är en konstant digital författaridentifikator som används för identifiering och särskiljande i olika system för forskningsinformation där publikationer kopplas till forskaren. ORCID är obligatoriskt i vissa forskningsfinansiärers ansökningssystem.

ThinkCheckSubmitlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster Tjänsten tillhandahåller en checklista för att hjälpa forskare välja rätt tidskrift vid publicering.ThinkCheckSubmit är ett initiativ av b.la. DOAJlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och OASPAlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, båda aktörer inom open access.

Referenshantering

Referenshanteringsprogram används för att samla referenser, utforma källhänvisningar och litteraturlistor. De hjälper dig att samla, organisera och hitta dina referenser. Om du använder ett referenshanteringsprogram minskar du risken för att ha ofullständiga eller felaktiga referenser när du ska färdigställa din text. Det finns ett flertal programvaror, såväl fria och sådana som kräver licens. Ersta Sköndal Bräcke högskola tillhandahåller programmet RefWorksöppnas i nytt fönster och kan ge stöd i användandet av detta.

Kontakt

Har du frågor är du alltid välkommen att kontakta bibliotekets ansvariga för forskarstöd.öppnas i nytt fönster

länkar och resurser

DiVA

DiVA- Digitala vetenskapliga arkivetöppnas i nytt fönster. Högskolans öppet sökbara arkiv och publikationsdatabas. DiVA tillhandahåller en samlad ingång till forskningspublikationer och examensarbeten av forskare och studenter vid högskolan.

SwePublänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster är en samlad ingång till svensk vetenskaplig publicering.

Sök examensarbeten och uppsatser i fulltext i Uppsöklänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Bibliometri

The Leiden Manifesto for research metricslänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. Hur påverkar användningen av bibliometriska metoder forskare och deras verksamhet? I The Leiden Manifesto formulerar en grupp forskare tio principer för utvärdering av forskning med bibliometriska metoder för att motarbeta missbruk och missuppfattningar.

Riktlinjer för användning av bibliometri vid Vetenskapsrådet

Gingras, Y. (2016). Bibliometrics and research evaluation: uses and abuseslänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Tattersall, A. (red.) (2016). Altmetrics: a practical guide for librarians, researchers and academicslänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. London: Facet Publishing.

Open Access

Directory of Open Access Journalslänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster- DOAJ. Tjänsten ger tillgång till kvalitetskontrollerade vetenskapliga open access-tidskrifter. Tjänsten kan bl.a. användas för att hitta en passande OA-tidskrift inom ditt ämnesområde.

Directory of Open Access Scholarly Resourceslänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster-ROAD. I database ROAD hittar du bibliografiska poster som beskriver vetenskapliga resurser utgivna open access t.ex. tidskrifter, monografier och konferensproceedings. I många fall finns även information om i vilka databaser resurserna indexeras (PubMed Central, Scopus, DOAJ, PsycINFO o.s.v.).

Den norska modellenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster eller Norska listan är en sökbar databas som listar nationella och internationella tidskrifter och förlag (publiceringskanaler) med godkänt peer review-förfarande (nivå 1 och nivå 2, Nivå 0 är icke godkända tidskrifter och förlag). Publiceringskanaler på nivå 2 utgör den mest prestigefyllda andelen (20%) av publikationerna enligt det norska vetenskapssamfundet.

OASPAlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster- Paraplyorganisation för seriösa open access-förlag och -tidskrifter. Medlemslistan kan fungera som en kvalitetsindikator.

Open Access och tveksamma förlag: En guide och stöd i att bedöma open access-tidskrifterlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. En guide av Pieta Eklund vid Högskolan i Borås som hjälper dig att bedöma om ett open access-förlag är seriöst eller ej.Guiden har några år på nacken men är till stora delar aktuell.

SHERPA/RoMEOlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster- Databas med förtäckning över förlagsregler för parallellpublicering av vetenskapliga artiklar. Viktigt att tänka på är att informationen om publiceringsvillkor i SHERPA/RoMEO huvudsakligen redovisas på förlagsnivå vilket i många fall innebär att uppgifterna måste kontrolleras mot respektive tidskrifts webbsida. Dessutom sammanfattar SHERPA/RoMEO tidskriftens standardvillkor för publicering och förändringar av eller undantag från dessa kan ha förhandlats fram av författaren.

Publiceringsfrågor

Berggren, C. (2016). Vetenskaplig publicering: historik, praktik och etiklänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Eriksson, S. & Helgesson, G. (2013) Publiceringsetiklänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

ORCIDlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster (Open Researcher & Contributor ID) är en konstant digital författaridentifikator som används för identifiering och särskiljande i olika system för forskningsinformation där
publikationer kopplas till forskaren. ORCID är obligatoriskt i vissa forskningsfinansiärers ansökningssystem.

ThinkCheckSubmitlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster tillhandahåller en checklista för att hjälpa forskare välja rätt tidskrift vid publicering. ThinkCheckSubmit är ett initiativ av b.la. DOAJlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och OASPAlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, båda aktörer inom open access.

Referenshantering

RefWorksöppnas i nytt fönster


Kontakt

Har du frågor är du alltid välkommen att kontakta bibliotekets ansvariga för forskarstödöppnas i nytt fönster

Senast uppdaterad: 2017-01-31.

Kontakt

Ersta Sköndal Bräcke högskola
www.esh.selänk till annan webbplats
info@esh.se 
Tel +46 8 555 050 00

Campus Bräcke
Diakonivägen 10A
Box 21062, SE-418 04 Göteborg   

Campus Ersta
Stigbergsgatan 30
Box 11189, SE-100 61 Stockholm
Fax: +46 8 555 050 60

Campus Sköndal
Herbert Widmans väg 12
Box 441, SE-128 06 Sköndal
Fax: +46 8 555 051 65

Copyright © 2017 Ersta Sköndal Bräcke högskola. Alla rättigheter reserverade