Ersta Sköndal högskolas logotype

MENY

Texter av Anders Frostenson

När vi tagit sista steget
och allt synligt svunnit bort
skall det liv som är Guds eget
helt och evigt bliva vårt.

Om psalmdiktning

Klicka på rubriken för att läsa hela texten.

Allmänt
... Psalmvinden blåser. Utan den arbetar text - och melodimakare fåfängt. Sedan några år tillbaka har situationen varit den att man bara behövt räcka ut handen i vinden för att ta ner vad som behövs...

Det enkla och det svåra
... skriver Jan Arvid Hellström ( i Dagen 28/2 ) att han personligen skulle önskat mycket mera av den enkla vardagsnära visan . ”Många sånger - enligt min mening alltför många - är väldigt svåra. Det gäller både text och innehåll. Man skulle önska ett enklare och mera vardagsnära ord – och tonspråk.. ” Det är ett mycket rimligt önskemål, även om man kan göra det förbehållet att mänskor söker sej till kyrkorna också för något som är mer än vardagen...

Försvar för textpsalmboken
Har här skrivit ner några punkter till textpsalmbokens försvar – utan att vara inblandad i psalmbokskriget mellan förlagen.

Himmelriket, kyrkan + det viktigaste
Psalmens språk , det är alltså talspråket. Det finns ju också ett talspråk som används vid högtidliga tillfällen. Ett språk också för högtidspsalmer. Men i stort tycker jag att psalmerna och visorna ska ha ett vardagsnära språk.


I mörker sjönko lyckodrömmens länder (manus aug. 1956)
Finge jag vid något tillfälle höra psalm 268 sjungas vid en gudstjänst skulle Ronald Fangens bild ögonblickligen igen stå livslevande för mig. Det var han som gav mig impulsen att skriva den.

Jesus från Nasaret
Jag trodde inte jag kunde skriva någon psalm. Det var andra som övertalade mej och jag lovade att försöka.

Martin Luther 
Pjäs av Anders Frostenson

Om bearbetning av psalm mm
... När man läser 1800-tals versionerna som vi har dem i vår psalmbok nu, förvånas man ofta av hur långt bort dessa kommit från reformationens centrala lärosatser. Glidningarna märker man särskilt i en mängd inte bara omskrivna utan tilldiktade rader.

Psalm och poesi
Det är svårt att göra en någorlunda klar distinktion och gränsdragning mellan psalm och poesi. Det beror på att inga som helst undersökningar gjorts, om vad som kan vara konstitutivt för en psalm. Poesibegreppet däremot har analyserats i det oändliga...

Psalm - visa - poesi
Fick en lätt chock när jag i VK 23 i min egenskap av visskribent – tillsammans med Olov Hartman - blev tvångsförpassad till litteraturhistorien. Mot slutet av 50-talet tänkte jag nån gång – då i min egenskap av enda kvarvarande psalmdiktare i landet att man borde bli uppstoppad och utställd i en monter i Naturhistoriska muséet...

Psalmer från Älmhult
En författare är en ensam människa. Yttrandet är Ivar Lo-Johanssons. Ett mått av ensamhet behöver i varje fall den som ska arbeta med ordets spröda, lätt undflyende material och få fram en hållbar förtätning.

Svårigheten - motståndet
I en psalm är man sin egen röst samtidigt som man ska vara en röst för alla olika slags mänskor i en sjungande församling. Man känner sej väldigt otillräcklig. Vad har jag egentligen att komma med här?

Textfragment
Bakom många dikter som ger intrycket av spontanitet, omedelbarhet och ögonblickets ingivelse kan det ligga lång och trägen möda.

Varför har jag "bråkat" i psalmkommittén?
Det måste finnas tro om man ska arbeta med psalm; tro på psalmen – som medium, redskap för evangelisation, självständig diktart etc. – också tro på att psalmen efter 30 års bortvaro kommit tillbaka till vårt land, ungefär som den gjort det i Europa.

Vår egen tids psalmton
... En psalmtext är svårbedömbar bl.a. av den orsaken att den är bara ena halvan av en psalm. Det finns ingen psalm förrän ord och melodi nötts och blivit ett med varandra. En psalmtext som till sin typ är litterär kan man jämförelsevis lätt bilda sig en uppfattning om. Men är det en psalm man har framför sej? Den kan vara bra som dikt men dålig som psalm, vilket ännu tydligare kan komma att visa sig om den kompletteras med sin melodihalva.

14 dagar som psalmdiktare
I oktober 1812 skrev Geijer på 14 dar 16 psalmer, varav 9 kom in i psalmboken, trots att Svenska akademiens majoritet underkände dem.

Diverse

Att sätta sig ner - några tankar
Att sätta sej ner, det betyder att man är bredvid varandra. Ändå mer än när man står: för då kan den ene vara längre än den andra …

Bröllopstal av Anders Frostenson

"Där Gud blev hemlös"
G.K. Chesterton skriver i en dikt ” Julens hem ” :
På den plats där Gud blev hemlös
fick alla mänskor ett hem...

Det vänliga fönstret

Främling i Guds hägn
Tal vid Sven Lidmans begravning 1960

Jag hade ... inte tänkt mycket på Gud
Om omvändelse och Oxfordrörelsen (Från Lindköpings stiftsblad)

Julottorna i Lovö - försvar för skinnknuttar
Angående tidningsskriverier om julotta i Lovö kyrka.

Julottorna i Lovö - Skinnknuttarna och julottan
Angående notis i Aftonbladet

Julottorna i Lovö
Angående artiklar om julottorna i Lovö (nr 2)  

Kyrko-o-intresse
Psalmer, språk och bibel

Martin Luther
Pjäs av Anders Frostenson

Mina förfäder var smeder, själv är jag en rimsmed
"Jag tänkte på en gammal romersk diktare som påstod att hans verser skulle vara varaktigare än kopparn. Men det sa jag inte högt. Det kunde ha verkat som skryt." (Från Ludvika tiding 1975-11-13)

Socknen skärmbildas
Blott några timmar och sedan strålar en morgon klar ”Vi är alla sedda av Gud, genomskådade, skärmbildade".


Senast uppdaterad: 2016-02-29.

Kontakt

Ersta Sköndal Bräcke högskola
www.esh.selänk till annan webbplats
info@esh.se 
Tel +46 8 555 050 00

Campus Bräcke
Diakonivägen 10A
Box 21062, SE-418 04 Göteborg   

Campus Ersta
Stigbergsgatan 30
Box 11189, SE-100 61 Stockholm
Fax: +46 8 555 050 60

Campus Sköndal
Herbert Widmans väg 12
Box 441, SE-128 06 Sköndal
Fax: +46 8 555 051 65

Copyright © 2017 Ersta Sköndal Bräcke högskola. Alla rättigheter reserverade